Sida 184
XVIII. Osynliga kroppar
Underrättelsen om Oxygens besök på diafot-tillverkningsstället gaf Aromasia åtskilligt att tänka på. Hon kom till den åsigt, att hon borde påskynda sin afresa från Köbenhavn. Oxygens uppförande ingaf henne icke förtroende. Hon fann själf denna brist på tillit till den man hon verkligen älskade högst beklagansvärd, men lika stark som hennes kärlek fortfarande var, lika klart insåg hon, att förtroendet aldrig skulle återvända samt att en förening mellan dem skulle vålla bägges olycka.
Redan innan morgonväkten följande dag låtit höra sig, lemnade hon »Danmarks Wilde» och afreste från Köbenhavn. Oxygen hade hela den föregående dagen och hela natten arbetat på fullkomnandet af viljetvingaren, men ännu icke då morgonväkten väckte den slumrande staden lyckats komma så långt, att han vore fullt säker på en lycklig utgång. Den sats diafot han förskaffat sig var också alt för otillräcklig för att låta honom »i osynlig måtto» nalkas Aromasia och försöka inverka på hennes nervsystem. Då man på morgonen i hans rum bar in en liten fonograflåda som medförde en vänlig afskedshälsning från den älskade, erfor han en häftig smärta i den muskel som kallas hjärta och som forntiden trodde röra sig i sammanhang med alla kärlekskänslor.
Källa: Project Runeberg ·
