Sida 46
VI. Ett aftonsällskap
republikerna fri genomflygningsrätt, och däraf hade uppstått en ganska allvarsam förveckling. Många hade trott, att det stora järnvägskriget mellan Ryssland och Kina, hvilket rasade i flera årtionden och slöts omkring hundra år före tidpunkten för denna berättelse, skulle vara det sista på jorden. Nämda krig hade uppkommit genom Kinas hårdnackade vägran att öppna sitt land för den universala järnvägsfärdseln, och det troddes, att Storbritannien, ehuru själft en vän af denna färdsel, haft sitt finger med och styrkt kineserna i deras motstånd. När kriget likväl bröt ut, drog Storbritannien sig till baka, hvarför det britiska parlamentet voterade ministèren en tacksägelseadress under försäkran, att hvarje britt vore ständigt beredd att försvara rättvisan och friheten öfver alt på jorden -- blott man icke behöfde använda andra medel än stora ord. Kriget slöts genom kinesernas fullständiga nederlag, och efter den därpå följande freden vardt Kina indraget i det universela järnvägsnätet som hade sin vigtigaste linie i den asiatiska Pacific-banan. Men samfärdseln undergick genom de snart därefter uppfunna luftmotorerne en så fullständig förändring, att Ryssland icke drog några fördelar af sina ofantliga uppoffringar under kriget.
Sedan dess hade flera större och mindre krig uppstått, af hvilka det mellan Monaco och Italien varit det blodigaste, naturligtvis näst efter de förskräckliga socialistfäjderna hvilka man icke räknade bland riktigt »ordinarie» krig. Den först nämde staten hade genom sin spelbank samlat så stora skatter, att den kunde skaffa sig en här af äfventyrare från alla land, med hvilken Monacos furste angrep den stora italienska republiken för att däraf åt sig skapa ett kungadöme. Företaget misslyckades likväl. Monaco besegrades. Fursten gjorde de
Källa: Project Runeberg ·