Handbok i pedagogisk snickerislöjd till tjenst för lärare och vid själfstudium

eller radialsnitt, från kärnan Ull barken, i radiens riktning och parallelt med stammens längdriktning; det andra tages vinkelrätt mot såväl tvär- som kärnsnittet och så, att det tan- gerar årsringarna. Detta senare kallas tangentsnitt. Betrakta vi —c- tvärsnittet, finna vi som det helas yttersta om hölje larlcen, innanför denna 7;asfci; där- efter följer stam- mens hufvud be- ståndsdel, det e- gentliga tr ä e t el- ler vecfew, samt in- nerst i stammens m idt ett med lös väfnad fylldt rör, märgen. Emellan veden och bastet visar sig såsom en mycket smal, ljus ring det s. k, tillväxtlagret eller Jcambium, hvarur såväl veden som märgen, bastet och barken uppstå. Tillväxtlagret utgöres af den mjuka, saftiga och svamp aktiga massa, som vi se under barken vid den s. k. sa/nin- gens början om våren, och där försiggår trädets tillväxt. Denna massa består af mikroskopiskt små celler, dels långsträckta, prismatiska med tillspetsade ändar, dels kortare med ändarna tvärt afhuggna. De förra bilda hufvud sakligen bastet och ve- den, de senare märgen och märgstrålarna. Pig. 1. Trenne vinkelräta snitt eller skärningar af en trädstam. T tv ä rsnitt, K k ärn suitt, Tg tangeutsnitt, M märgen, B barken, C tillväxtlager, årsringar, mm märgstrålar, ab märgstrålens tjocklek, cd märgstrålens höjd, 11 luftrör. Cellen. De celler, af hvilka veden består, hafva såsom nybildade tunna väggar och äro fyllda med cellsaft, hvilken utgör nä- ringsvätskan för det växande trädet. Denna vätska cirkulerar med lätthet genom de unga cellernas väggar från cell till cell genom hela växten. Med tiden förtätas cellväggarna och för-