Handbok i pedagogisk snickerislöjd till tjenst för lärare och vid själfstudium

H uru ved bildas. vandlas till vedämne; väggarna blifva hårda och cellerna vinna i spänstighet och styrka. Slutligen utfylles en stor del af cellerna helt och hållet med vedämne, och dessa förlora här- igenom förmågan att bidraga till kringförandet och bearbe- tandet af de för växten nödvändiga safterna. Det ämne, hvaraf cellväfnaden hufvudsakligen består, benämnes cellulosa, hvars kemiska beståndsdelar äro kol, väte och syre. Träet. Träfibrer. De vedbildande cellerna, hvilka i allm änhet äro mycket långsträckta och i ändarna tillspetsade, lagra sig öfver hvar- andra och inskjuta med ändarna mellan hvarandra samt bilda härigenom vedtrådar eller fibrer. — Söndersplittras vedlagret i en stam, finner m an massan bestå af sådana trådar, lagrade vid hvarandra i trädets längdriktning. Sam m anhanget mellan dessa fibrer är ofta obetydligt, hvilket man bäst kan finna a f den lätthet, hvarmed fibrerna låta skilja sig från hvarandra, I regelbundet växta träd äro fibrerna raka och parallella. Trä med sådan växt kallas rät-trådigt (»rättfallet»). Det är lätt att klyfva. Detta är däremot icke händelsen, då trådarna ä ro lagrade kors och tvärs eller vridna om hvarandra, såsom fö r- hållandet är med kvistigt och förvuxet trä. Rötterna, nedersl) delen af stammen eller rothalsen, äfvensom knotiga stammar och knöliga utväxter äro alltid krumtrådiga, och ofta före komma deras trådar på det besynnerligaste sätt vridna o m hvarandra. Härigenom uppkommer den för sin fina tecknin; högt värderade afarten hos trä, som man kallar masur. Liksom veden består ock bastet af fibrer, men dessa än betydligt längre och vanligtvis segare än vedtrådarna. Årsringar. Hvarje år bildas ett nytt ved- och bastlager. Denna n y - bildning försiggår raskt under våren och försommaren då ® verksamheten i trädet är lifligast ; cellerna b l i f v a då större o cl den däraf bildade veden — vårveden — mera mjuk och k