Sida 31
2. Virket
samt ljusare till färgen. Efter de nya årsknopparnas utväxt fortgår vedbildningen någon tid, men ej med samma liflighet; cellerna blifva mindre och mera sammantryckta i radial rikt- ning samt tätare hopfogade. Det på sensommaren bildade vedlngret — höstveden — har oftast ett mörkare utseende och en fastare byggnad än vårveden. Kärl (se härom) saknas vanligen helt och hållet i höstveden, under det de synas som tydliga porer i vårveden. Till följd af denna höstvedens be- skaffenhet blir gränsen emellan tvenne vegetationsperioder mycket skarp, så aft m an "lätt kan urskilja de årligen upp- komna vedlagren eller årsringarna. Hos barrträden samt hos. åtskilliga löfträd, såsom ek, ask och alm, framträda årsringarna tydligast; mindre tydligt synas de hos björk, asp, al, m. fl., och ibland är det rent af svårt att urskilja dem. Alldenstund ett nytt vedlager bildas hvarje år, bestämmes Trädets trädets ålder af dessa lager. Hos många af de varma län- lllder- dernas trädväxter, som ej veta af någon hvila i vegetationen, försvinna årsringarna helt och hållet. Årsringarnas bredd äro hos våra trädslag mycket olika; Årsrin- hos en del uppgå de ända till 30 mm., hos andra däremot ! 'anias knappast till '/a mm. Till och med i en och samma stam kunna årsringarnas bredd betydligt vexla, allt beroende på mer eller mindre gynnsamma omständigheter för växtligheten under olika somrar. På trädets åt söder vända sida, blifva årsringarna ofta bredare än på den, som vetter åt norr. Under vanliga förhål- landen visar sig tillväxten hos våra äldre barrträd så, att ringarna närm ast märgen pig. 2. Tillväxten äro ganska smala, de i mellersta och största hoa barrträd, delen af veden bredare och slutligen i de yttersta vedlagren särdeles fina, ofta så fina, att de äro svåra att urskilja med blotta ögat. Se fig. 2. Smala årsringar beteckna ett godt virke i fråga om barr- Fast och träden. Hos löfträd med grofva porer, såsom hos ek, ask, li> st alm är förhållandet motsatt, så att breda årsringar hos dem
Källa: Project Runeberg ·