Sida 32
2. Virket
utmärka det bättre virket, emedan porerna, som gpia vnke löst hufvudsakligast förekomma, i den tidigast pa vaien bil dade delen af årsringen och mindre i den fastare hostveden, Se fig. o. Fig. 3. Fur, smala år.sringar, breda årrringar, hårdt, kådigt löst virke, virke. Ek, smala årsrin gar, breda årsringnr, löst och poröst h å r d t virke. Kärl eller luftrör. Undersöka vi närmare tvärsnittet af en trädstam , vaise blifvas en mängd fina hål eller porer, som utgöra mynnn garna af Itärl eller luftrör. Dessa genomdraga veden ofverJ i fibrernas längdriktning och hafva till ändam al att fora om kring luft i stammen. Då dessa kärl sällan saknas, ar afvei det tätaste trä poröst. Luftrör förekomma talrikast i de. rräet, först bildade vårveden, högst ringa i höstveden, och detta b i p o ro M e t. drager m yCket till årsringamas särskiljande. — Allt efter dess kärls storlek skiljer man mellan grof- och finponga traslaf Hvarje träslag har sina egendomligheter med afseende på p « rernas fördelning, antal och storlek. Lättast iakttagas p > rerna hos ek, ask, alm, och gifva virket af dessa trädslag e ll stripigt utseende i radi alsnittet. Hos en dei löfträd, t. ö björk, äro luftrören knappt m ärkbara och tämligen likformigl fördelade öfver årsringen, hvårföre det icke är 1att att s m skilja på hvarandra följande ringar. Barrträden sakna luftrör, men hafva i dess ställe i» H a n s . harts fylda gångar, s. k. hartsgångar, hvilka i synnerhet fort komma i höstveden, hvarföre denna äfven häraf erhallei s mörkare färg.
Källa: Project Runeberg ·