Sida 33
2. Virket
Käi-na och splint. Hos många trädslag finner man på den afsågade stam - men en tydlig åtskillnad mellan det inre eller äldre vedlagret och det yttre eller yngre. Det inre är vanligen fastare och tätare i byggnaden samt mörkare till färgen än det yttre, som är lösare, vanligen ljusare och rikt på växtsafter. Det förra kallar man Icärna eller Jcärnträ, det senare splint, ytved eller hvitved. I vanliga fall intager kärnveden största delen af stammen, och splinten bildar däromkring en ring. Så framt kärnveden är frisk, har han stora före- Kilr dens träden framför splinten genom sin fastare byggnad och storre trii varaktighet. Jämföras i detta afseende de olika trädslagen, finner man, att bland löfträd kärnveden tydligast framträder hos t. ex. ek, ask, alm ; m inst tydlig hos björk, lönn, al, afvenbok m. fl. Bland barrträden finner man kärnveden mest ut- bildad hos lärkträd och fur, minst hos gran. Hartset i barr- träden förekommer hufvudsakligen i kärnveden och ökar i betydlig grad dess täthet och varaktighet samt bidrager att göra veden än mörkare. Såsom ett slående exempel på åtshillnaden mellan kärna och splint må anföras ebenholts med sin skarpt begränsade svarta kärna och hvita splint. Märgen och märgstrålarna. I stammens m idt anträffa vi märgen, och från denna utgå, strålformigt förgrenande sig, de s, k. märgstrålarna. M ärgen har en lösare byggnad, består af kortare celler än veden och varierar betydligt såväl till form som stor- lek hos de olika trädslagen. Än är han särdeles fin, såsom hos idegranen, än intager han ett betydligt utrymme, såsom hos flädern. M ärgstrålarna eller, som de ock benämnas, ögonen äro skif- eller bandlika, vertikalt stående cellbildningar, livilka S a l o m o n , Slöjdbok. 3
Källa: Project Runeberg ·