Rättskrifningens grunder

28 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.

Däremot användes i enlighet med hufvudregeln enkel- skrifven bokstaf 1 sådana fall, där känslan af samhörighet har af ena eller andra anledningen (jfr $ 43 anm.) gått mer eller mindre förlorad, t. ex. kafe' (icke kaffe") trots kaffe, pase'ra (passera), pasasje'rare (passagerare) trots pass; likaså pake't (jfr pakke), kapått (jfr kappa), bröllåp (jfr låppy, skaferi" (skafferi; jfr skaffa med helt annan betydelse), kavaleri" (ka- valleri; jfr det sällsynta "/kavall förbi!" men å andra sidan franskans cavalerie, hvarifrån vårt ord lånats), literatu'r (jfr det. sällsynta Zittera. A,B, 50 0:58. Vv. 9 andra sidan latinets fitera), grotäs'k (grottesk; jfr gråtta. med alldeles af- vikande betydelse). Annu mindre tillbörligt är det natur- ligtvis att låta det härledda ordets stafning vara bestäm- mande för det ursprungligares. Man skrifver alltså löpa trots lipp (lopp), gås trots jäss (gäss), skola trots skall, gramalti"k (grammatik) trots gramal tisk (grammatisk) o. s. v.

C. Användningen af stor bokstaf.

$ 45. Stor bokstaf bör i följd af ordskillnadsgrund-

satsen användas, i stället för en annars i samma ord bruklig liten bokstaf, för att beteckna första ljudet i

1. £gennamn, af hvad slag de vara månde; såsom exempelvis namn på

personer, t. ex. Karl; Bror, Lind, Dufva, Ström;

djur, t. ex. Snabb, Svarten, Majros; ;

ställen, t. ex. Lund, Kullen, Svarta havet, Gamla Uppsala;

tidningar, böcker o. d., t. ex. Vårt land, Törnrosens bok, Nattvardsbarnen; |

samfund, ämbetsvärk o. d., t. ex. Svenska akademien, Tullstyrelsen, Sjökrigsskolan;

Gud och därmed liktydiga ord, t. ex. Härre(n), Fadren, då dessa brukas såsom egennamn; jfr t. ex. en mäktig gud, en främmande härre, fadern; |

titlar och tilltalsord, då de brukas såsom egennamn, d. v. s. riktas till en viss bestämd värklig (eller diktad) person, &t. ex. Härr Häradshövding, Ers Majestät, Ni, Eder.

Anm. Samhörighetsgrundsatsen har i härledda ord ingen tillämpning i tråga om stor bokstaf. Således skrifves