Sida 37
3. Svensk. rättstafningslära
SVENSK RÄTTSTAFNINGSLÄRA. 37
ki akura't (ackurat), akåmpanje'ra (ackompagnera), akå'rd (accord), bäkasi'n (beckasin), arrak (arrack)y;
I i ale (allé), artileri" (artillerie), balång' (ballon), balätt (ballett), galeri” (galleri; jfr franskans galerie), haleluja' (halle- lujah), halå' (hallåh), ilustre'rad (illustrerad), kåle gium (kolle- gium), kåläk't (kollekt), milio'n (million), milime'ter (millimeter), paraläl'l (parallel), pålärt (poletty;
m i amo'niak (ammoniak), amunitsjo'n (ammunition), kå- man! do (kommando), kåmite' (kommitté; jfr franskans comilé), kåmo'd- (kommod), kåmu'n (kommun), kåmär's (commerce), rekåmende'ra (rekommendera);
n i anotatsjo'nsbok (annotationsbok), anång's (annonce), hånö'r (honneur), kaniba'l (kannibal), pårtmånä' (portemonnaie), sonält (sonett; jfr tyskans sonnett); |
p i apara't (apparat), aplå'd (applåd), rapår't (rapport), sup- lean't (suppleant), biskåp (biskop); :
r i arän'de (arrende), aräs't (arrest), diare' (diarrhé), hemo- råj'der (hemorrhoider), kario'l (karriol), kångkurän's (kon- kurrens), päru'k (peruk; jfr franskans perruque), pärång" (perron), täri'n (terrin);
s i basäng! (bassin), dräse'ra (dressera), kåmtisa'rie (kommis- sarie), masa'sj (massage), vasär'ra (vassera);
t 1 atenta't (attentat), atäs't (attest), bateri' (batteri), guta- pär'ka (guttapercha), katu'n (kattun; arabiskans katon), tråtod'r (trottoir).
Anm. På grund af samhörighet användes dock dubbelt konsonanttecken i ord, hvilka lätt och otvunget härledas af sådana, som på grund af föregående regler hafva ifråga- varande bokstaf dubbelskrifven. Alltså skrifves t. ex. dubble'ra på grund af dubbel; skrädderi! efter skräddare ; råfferi (rofferi), karaffi'n (karafin) efter råffa (roffa), karaff. Andra dylika exempel äro: liggeri', smuggleri' ; trykkeri' (tryckeri), lakke'ra (lackera), modälle'ra (modellera), kåntrållö'r (kontrollera), alle'na (jfr alldeles ensam), bränneri, tyranni!, vänni'nna (jfr vänn), linne'a (jfr Linné, efter hvilken blomman är uppkallad); gruppe'ra, galåppa'd; sigarrät't (cigarett), frihärrinna (friher- rinna); adrässe'ra (adressera), kassö'r, kålåssa'l (kolossal; jfr kålåss), profässo'rska (professorska), rytteri', jättinna, kvitte'ra (fr kvitt, kvitto). Af samma skäl skrifves vidare t. ex. hushållsskola (icke hushålskola), mottaga (icke motaga) o. d. —
Källa: Project Runeberg ·