Sida 46
4. Öfvergången från gammalstafning till nystafning
46 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
ord än af ett vanligt, hvilket sednare man ofta ser och därför lättare minnes.
Under det att en fullt radikal 1 ne i de ofvan sid. 40 f. aftryckta styckena skulle, som nämt är, leda till ändring af ungefär hvar 10:de bokstaf i gammalstaf- ningen, så är däremot förhållandet det, att en reform af endast de tre värsta lytena: t-, s- och /- ljudens nuvarande stafning, skulle i första stycket kräfva förändring af endast 3 bokstäfver bland 913, således 0,87 proc., d. v. s. blott hvar 121:e bokstaf behöfde ändras. Och i det andra stycket ställde sig saken ännu gynnsammare, 1 det att af dess 510 bokstäfver blott 2 tarfvade ändring, alltså 0,39 proc., d. v. s. hvar 256:te bokstaf. Och dock skulle redan genom en dylik mindre reform nära 30 proc. (så- ledes inemot en tredjedel) af alla "staffel" försvinna hos våra skolbarn och vår "underklass". Skrede man sedan till reformerande af s-ljudets stafning samt å- och är ljudens i den utsträckning vi i $ 49: 5 och 6 angifvit, så erhölle man ändock i första ke blott tillsammans 10 ändringar, alltså 1,09 proc., d. v. s. omkring hvar 92:e bokstaf af- veke från det gamla; och i det andra stycket finge man tillsammans 7 ändringar, således 1,37 proc. d. v. s. en för hvar 73:e bokstaf. Och denna nya reform bortskaffade dock ytterligare minst 10 proc- af alla staffel, så att så- lunda inemot' hälften af alla de nuvarande vore försvunna. En reform af v-ljudets teckning skulle nog vara ganska stötande, emedan så många mycket vanliga ord (t. ex. af, hafva, gifva, hvar, hvilken) komme att drabbas af densamma; men : så befriades vi också genom den ensam från nya I proc. staffel.
y 51. Den tredje och sista synpunkt, vi hafva att taga hänsyn till, är den skrifvandes bekvämlighet. Emel- lertid leder icke häller denna till någon annan ordning i fråga om reformernas inträdande, än den vi ofvan upp- ställt, om blott vi noga beakta, att hvarje reform bör genomföras med ledning af en lättfattlig och undantagslös regel, t. ex. "Y-ljudet tecknas alltid med j" eller "ä-ljudet tecknas alltid med ä före r och j". Stadgar man där- emot ändring af stafningen i ett visst antal ord, som icke sammanhållas af någon klar och lätt regel, och som därför
Källa: Project Runeberg ·
