Sida 31
IV. Slottet
heter det därom i Jahan Messenii Stockholms Krönika. Men denna brand gaf också uppslag till de om- och tillbyggnadsarbeten, som omedelbart härefter påbörjades af konung Gustaf och sedermera fortsattes af hans båda söner, särskildt Johan III, och som efter hand åt den gamla medeltidsborgen gåfvo den pittoreska och stämningsfulla gestalt, i hvilken vi lära känna den genom afbildningar, hufvudsakligen från tiden omkring 1600-talets midt.
Det har till en början gällt att sätta det härjade slottet i beboeligt skick, först efter midten af 1530-talet vidtaga de större byggnadsföretagen, och dessa fortgingo under hela det följande årtiondet samt ännu på 1550-talet. Att i detalj följa deras gång låter sig ej göra, men de ha gått ut på att sätta de äldre delarna af byggnaden i godt skick, att genom till- och ombyggnader anskaffa nya utrymmen för den växande personalen, för förvaltningen och för de ekonomiska behofven samt att öka slottets försvarskraft.
Det heter hos Messenius:
»Mycken annan skön bygning blan tornet tre cronor gjorde han fast högre och kringh slottet graf; stort stycke för then skull tog af stadzkyrkian.»
Tornet var färdigt 1544, då dess listverk målades och det nya taket uppsattes. Samtidigt arbetades på »tornet och sträckmuren» utanför slottsporten, alltså på västra sidan, och det var förmodligen som följd af dessa arbeten, som slottsgrafven fullbordades åt denna och södra sidan samt Storkyrkans framspringande kor togs bort. Årtalet 1548, som enligt Dahlbergs stick lästes å den yttre slottsporten, betecknade
Källa: Project Runeberg ·