Sida 33
IV. Slottet
förgylld knopp och flög samt däromkring 8 smärre. Man kan härvid närmast tänka på den stora inbyggda södra fyrkanten med dess åttasidiga kupol. Fyra år senare (1557) är åter ett torn färdigt, »det nya östra», vare sig den i slottsträdgården utbyggda lilla fyrkanten å slottets södra yttersida eller möjligen det sedermera rifna vid sydöstra hörnet af Smedjegården.
För öfrigt fortgå inrednings- och dekorationsarbeten alltjämt, såsom i »K. Maj:ts klädekammar», »kungsmaket» och »maket med de planeter».
Dessa arbeten leddes af Paul Schütz 1544—48 och senare af Jakob Richter.
Under Erik XIV:s korta regeringstid synes den mesta omsorgen ha ägnats åt dekoreringsarbeten i det inre. Den praktlystne unge fursten har ej känt sig tillfredsställd af sin faders enkla och gammaldags anordningar, och han ger redan 1561 i en förordning åtskilliga antydningar, huru han önskar, att rummen, där »Hans Kongl. M:t eller ansenliga personer» skola vistas, böra vara utstyrda. Hans kostsamma tapetinköp äro bekanta. Bland dekorationsarbeten nämnas i handlingarna »förgyllda pelare i kopparkarnapet», ett »beläte oppå Mars», ett »beläte med en sköld och ett svärd i handen», en bild af S:t Erik, lejon och vapner, förgyllda rosor i lusthuset, målade fönster i stora salen, antagligen rikssalen, och karnapet.
Af egentliga byggnadsarbeten omtalas två nyuppförda gaflar någonstädes inne på slottet, hvilka blytäcktes, och Mäster Jören (1553—1565) får befallning att fortsätta med »bastionen opå Stockholm nere vid sjön» efter den schamplun, som konungen gifvit honom tillkänna.
Källa: Project Runeberg ·