Sida 57
V. Kyrkor och offentliga byggnader
företagits 1548, andra åter att förslaget att nedrifva hela kyrkan skulle framstälts af konungen 1554, hvarpå han först 1555 låtit borttaga den östra gafveln. Denna senare tidsbestämmelse synes vara den riktiga. I stadens tänkebok för 1554 den 3 november finnas nämligen följande upplysningar: »Samme dag var den menige man i staden uppkallade i Rådstugan. Då meddelade K. M:ts fogde Erik Håkansson om en ny Bykyrka, som K. M:t aktade att bygga här i staden eftersom den gamla bykyrkan så förfallen var och intet ville tjena på det rum som den nu ståndande är. Och emedan en sådan byggnad med tiden företagas skall så var det K. M:ts allvarlige vilje att de menige man i staden skulle förtänkte vara och lägga tillhopa en summa penningar den man med tiden kan uppbygga en ny kyrka med.»
Häraf synes framgå, dels att någon rifning ännu 1554 ej verkställts, dels att konungen verkligen umgicks med planen på en ny kyrkas uppförande. Att denna plan ej sattes i verket är kändt. Under Johan III:s tid företogos åtskilliga förbättringar och ändringar; äfven hafva sedermera vid olika tillfällen diverse mer eller mindre genomgripande reparationer företagits, så att i dess nuvarande yttre kan man ej se många spår af kyrkans forna utseende.
»Bykyrkan» i Stockholm tillhörde den s. k. öfvergångstiden från romanska stilen till den götiska. Den saknade tvärskepp samt företedde den oegentligheten att, ehuru s. k. hallkyrka, var dess midtskepp, som saknade fönster, högre än sidoskeppen. Sträfpelarne torde varit krönta af tornlika afslutningar eller »fialer». Kyrkans färg bestämdes af teglet. Det är nämligen alldeles visst, att denna kyrka hade det gemensamt med samtida kyrkobyggnader, att tegelmurarna
Källa: Project Runeberg ·
