Sida 58
V. Kyrkor och offentliga byggnader
ej voro putsade utan fogstrukna. Endast de insänkta ytorna voro hvita. Möjligen funnos på dessa ytor målningar, men härom kan man nu ej med visshet yttra sig. Osannolikt är det likväl ej.
På 1570-talet veta vi, att S:t Nikolai kyrka ej mer hade kvar sin ursprungliga karakter. Dels hade den såsom ofvan visats, blifvit betydligt förändrad genom korets borttagande, dels finner man af ett konung Johans bref till Anders målare (1573 8/5) att »borgarne i staden gjort kyrkan hvit». Konungen, en af Sveriges för byggnadsföretag mest intresserade monarker, ansåg detta hvitmenande vara orätt, han gaf därför befallning, att kyrkan skulle målas röd, dock, för att den skulle återfå något af sin forna typ, tillägges i instruktionen för Anders målare, att »de runda cirklar på tornet göras hvita och tornet rödt så mycket som muren tillsäger». Under konung Johans regering vidtogos åtskilliga andra ändringar och förbättringar med afseende på kyrkan. År 1576 uppfördes t. ex. en mur kring kyrkogården. Äfven 1581 synas diverse arbeten blifvit planerade och 1588 10/1 talar konungen i en skrifvelse om den sakristia, som skulle byggas på södra sidan.
Kyrkan själf var såsom ofvan nämnts helgad åt S:t Nikolaus; men i likhet med hvad som var sed särskildt i domkyrkorna i stiften och äfven i de flesta andra kyrkor, funnos i kyrkans sidoskepp en myckenhet smärre kor och altaren stiftade till andra helgons ära samt till s. k. »själarykt» för aflidna personer. Man räknade i »Bykyrkan» i Stockholm ända till 29 sådana stiftelser; den af dessa, som först omnämnes i en bevarad samtida handling, är det altare, som inrättats till S:t Martini ära och beröres i ärkebiskop Peders bref af 1337. Något bevis för att detta altare skulle vara
Källa: Project Runeberg ·
