Sida 61
V. Kyrkor och offentliga byggnader
äfven i skrift kallades »klostret». Svartmunkeklostret hade äfven sin nu försvunna kyrka, likaså Johanniterorden, hvars kyrka mera kunde räknas som en hospitalskyrka; den var dock försedd med torn och i äldre handlingar kallad kyrka utan alla slags inskränkningar. Dessa sista tvenne voro belägna i staden mellan broarna.
Svartmunkeklostret inrättades sannolikt redan på 1200-talet och omnämnes någon gång i äldre handlingar. Till detsamma hörde en klosterkyrka, som låg i klostrets närhet. Båda voro belägna vid Svartmangatan. Det gamla klostret är möjligen delvis att återfinna i det stora huset i qvarteret Venus, kalladt Gyllenhielmska huset. Ännu omkring 1533 funnos munkar boende i den från 1300-talet stammande byggnaden, men vid denna tid förordnade konung Gustaf att »det sällskap som fanns i klostret skulle utdrifvas och portarne skulle igenmuras». Det säges, att först 1547 klosterbyggnaderna raserades.
I Messenii rimkrönika säges:
»thär kyrkian war örtegårdh blef sigh til gagn en doctor thet dref, han gjorde som en fåwisk man för Gudh aldrig thet swara kan, eij må förgängelig ört gro, thär som the himmelske ha roo».
Detta gäller dock endast själfva kyrkan och en del smärre byggnader, ty klostret synes ingalunda blifvit helt och hållet
Källa: Project Runeberg ·
