Sida 19
Gustaf Adolf hade stundom icke ens för dagliga utgifter nÄgra riksdaler pÄ fickan. Till betalande af obetydliga skrÀddarerÀkningar mÄste han gifva förskrifningar eller anvisningar pÄ den blifvande kronouppbörden af smör, hö, spannmÄl o. s. v. Stundom blefvo icke ens dessa mottagna. Man tycktes tvifla, huruvida kronan nÄgonsin skulle vilja eller kunna fullgöra sina förbindelser.
Sjutton Är och fjorton dagar gamma] var konung Gustaf Adolf, dÄ han tilltrÀdde denna regering.
*
TREDJE KAPITLET.
KRIGET MED DANMARK.
Kriget med Danmark var i mÄnga hÀnseenden den för riket mest tryckande bördan. Fienden, mÀgtig och vÀl anförd, hade redan intrÀngt uti landet, och utsigterna till hans fördrifvande voro mörka. Sverge behöfde och önskade fred, likasÄ den unga konungen. Vid sin kröning utelemnade han derföre den af fadren antagna titeln: De lappars och kajaners konung, hvilken till en del föranledt striden; och gjorde dessutom sin motstÄndare billiga fredsförslag. De lemnades utan svar. Konung Kristian ville begagna det gynnande tillfÀllet emot ett utblottadt rike och en oerfaren konung. Men kÀrleken till denna konung och detta rike och hatet till danskarna var sÄ stort, att Sverges stÀnder villigt Ätogo sig nya gerder. Konungen sjelf försÄlde bordsilfver och dyrbarheter, likaledes mÄnga enskilda personer, och lÄn upptogos inom och utom riket. För dessa medel samlades och bevÀrades nÄgot krigsfolk, med hvars hjelp det lyckades Gustaf Adolf att afvÀrja de mest hotande farorna.
