Vetenskapliga tidsfördrif

häller dit vanlig salpetersyra, så inverkar icke heller denna senare något på Jernet, hvilket genom den rykande syran blifvit gjordt passivt. Om man nu vidrör spikarne med en jernten, som icke blifvit behandlad med den rykande syran,, utvecklas ögonblickligen med stor häftighet ångor af undersalpetersyra.

Bly är en särdeles mjuk metall, som lätt repas med nageln, låter med lätthet böja sig, är nästan fullkomligt i saknad af elasticitet d. v. s. det sträfvar aldrig att vid böjning återtaga sin förra form Det är tungt och dess täthet angifves med talet 11,4, hvilket vill säga, att när en liter vatten väger l kilogram, väger samma volym bly 11,4 kilogram. Fig. 136 visar cylindriska stänger af de allmännast kända metallerna, hvilka stänger allesamman hafva lika vigt och utvisa den olika tätheten hos dessa metallerna i jemförelse med hvar-andra. Blyet antager liksom tennet temligen lätt en vacker kristallform, då det utfälles ur sina lösningar medelst en metall, som lättare syrsattes än blyet. I figur 139 framställes den form för utfällandet af bly i kristaller, hvilken fått namn af arbor Saturni (Saturni träd). För utförandet af detta försök förfar man på följande sätt: 30 gram ättiksyrad blyoxid upplösas i en liter vatten och lösningen slås i ett kulformigt glaskärl, i hvars kork man fästat ett stycke zink, från hvilket utgå 5-6 messingtrådar, som böjas något från hvarandra. Man sänker ned trådarne i lösningen, och inom kort betäckas dessa med glänsande fjäll af kristalliseradt bly, hvilka dag för dag förökas och tillväxa. Alkemisterna, som kände till detta experiment, trodde, att kopparn förvandlades till bly medan det i verkligheten endast försiggår ett ombyte af metallerna. Kopparn löses i vätskan och ersattes af blyet, som faller ut och afsätter sig på trådarne, men ingen förvandling af metallerna eger här rum. Man kan efter behag taga ett kärl med annan form och förändra anordningen af trådarne, som tjena till stöd för bly kristallerna, och böja dem i form