Sida 246
7. En vetenskapsälskares boning
häfarmar i förbindelse med de 44 tangenterna å klaviaturen och äro ordnade i en cirkel.
Om man med fingret trycker t. ex. på tangenten A, lyftes inuti maskinen den hammare, som bär bokstafven A, och denne föres in mot cirkelns medelpunkt. På samma sätt är förhållandet med de öfriga bokstäfverna; genom att beröra de dem motsvarande tangenterna föras bokstäfverna till medelpunkten af cirkeln, således till samma punkt.
Papperet, på hvilket man vill skrifva, är, såsom vår figur utvisar, upprulladt omkring en cylinder, hvilande på en vagn, hvilken synes öfverst på apparaten.
Bokstafven, som genom tryckningen på dess motsvarande tangent lyftes upp, stöter emot papperet på cylindern, men mellan bokstafven och papperet befinner sig ett band, genomfuktadt med ett särskildt slags bläck. Bokstafven, hvilken är upphöjd liksom de typografiska stilarne, verkar såsom en stämpel och åstadkommer medelst det mellanliggande bandet på papperet ett aftryck, svarande mot upphöjningarne.
Vagnen, som bär papperet, hvilar på små rullar, som gå i fördjupningar, och är fästad vid ett snöre, som i förening ined en spiralfjäder alltid för den från höger till venster. Hans rörelser afbrytas medelst ett stift, som griper in i en på baksidan anbragt kuggstång.
I samma ögonblick, som en bokstaf aftryckes, lyfter sig kuggstången, och vagnen föres af fjädern från höger till venster just ett så långt stycke, som motsvarar bredden, af en bokstaf. Den följande bokstafven kan då tryckas näst efter den, som lyfts upp o. s. v. Alla bokstäfverna äro stälda på så sätt, att deras axel är riktad mot den gemensamma medelpunkten, dit de föras, och de aftryckas således i följd efter hvarandra och i samma rad. Vagnen med papperet förflyttar sig, allteftersom bokstäfverna kommit i beröring med och aftryckts på papperet. När han kommit till slutet af banan, d. v. s. då raden är full, ringer en liten klocka för att gifva tecken åt den skrifvande. Denne trycker nu med en på högra
Källa: Project Runeberg ·
