Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

besök i den gamla verldsstaden göra en liten utfärd till dess utkanter, t. ex. till Grenelle, Batignolles, Clichy, för att — i de stora, djupa gropar (»carrières»), i hvilka året om en mängd arbetare gräfva för att tillgodogöra sig flintsten och dylikt till bygnads-och vägmaterial — med egna ögon få skåda lagringen i Seines gamla bädd. Denna flod har förr haft en ofantligt mycket större bredd än nu, och dess bädd sträcker sig å ömse sidor om Paris. Lagringen är på olika ställen något olika med hvarf af olika tjocklek, men den är ofta mycket skarpt utpräglad. Äfven här, och ända ned i de djupaste hvarfven anträffas lemningar efter den förgångna djurverlden och efter menniskan, och de efterletas ifrigt af arbetarne, emedan de nu stå högt i pris. Man må dock ej tro, att de förekomma i en särdeles stor mängd; en arbetare kan stundom gräfva der i veckor, utan att anträffa någon fornsak.

Bild 4. Genomskärning af Seineflodens bädd. Underst (på 33 fots djup) ett lager kalk med erratiska block. Deröfver en mängd hvarf af olika beskaffenhet (lera, sand m. m.), innehållande a mammuttänder, b flintredskap, c ben af utdöda djur.

Likartadt med Sommes och Seines är förhållandet i andra flodbäddar, t. ex. i Thames' o. s. v., och vi kunna derför