Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

sällan trott vara ben af jättar och anfört såsom bevis på att menniskorna förr varit så ofantligt mycket större än nu! Man har emellertid i Europa äfven funnit nästan fullständiga mammutskeletter. Ett sådant anträffades t. ex. för några år sedan, jämte en mängd andra skeletter af utdöda djur, i Belgien, vid gräfningar i närheten af Antwerpen. Detta vackra skelett, hvaraf en afbildning (Bild 6) här lemnas, har tillhört ett yngre, ej fullväxt djur; det skulle kunnat blifva ännu större, dess betar längre, mer böjda; och likväl, synnerligen om man tänker sig detta djur med hull och hår, hvilken koloss utgjorde det ej i jämförelse med menniskan! Den man, som är afbildad invid skelettet, är en man af ungefär sex fots längd.

I vår verldsdel har man, såsom nämndt, anträffat lemningar af mammuten i åtskilliga länder, Britannien, Belgien, Frankrike ända ned till Pyreneerna, i Italien ned till Rom, vidare i Tyskland, Ryssland, enligt uppgift ett par gånger i Danmark, men aldrig i Sverige eller Norge. Men mammuten inskränkte sig, såsom bekant, ej blott till Europa. Han har tvärtom i forntiden utbredt sig både öfver Asien och Norra Amerika, och att han i dessa trakter funnits i ofantligt antal, derom vitnar den stora mängd af skelettben och tänder, som anträffats i dessa verldsdelar. I norra Ryssland och Sibirien hafva betar i tusental samlats, och de finnas ännu i sådan mängd, att man drifver en betydlig handel med dem, ty deras elfenben är ännu ofta fullkomligt användbart; ja, det uppges t. o. m., att de norr om Sibirien liggande stora öarna Lachowski och Nysibirien till största delen bestå af ben och tänder af