Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

Devonshire, helt nära invid kusten. Under de senaste nio åren har der pågått en noggrann undersökning, men den utförliga redogörelsen derför är tyvärr ännu icke offentliggjord. Denna grotta består af flere stora kammare; i den yttersta af dem äro de flesta fynden gjorda. Breccian består af flere lager; äfven i de djupaste finnas redskap tillverkade af menniskohand tillsamman med lemningar af de stora utdöda djuren, näml. mammut, noshörning, grottlejon, grotthyäna, jättehjort, ren, vildhäst, bison, uroxe o. s. v. Redskapen bestå af en mängd flintverktyg, af hvilka åtskilliga i hög grad påminna om dem från flodbäddarna, andra åter äro mindre och smalare. Äfven flere harpuner, benverktyg och bennålar ha anträffats. Bland de öfriga grottorna i England böra nämnas: Brixhamgrottan, Hyæna-Den och Long Hole. De i dem utförda undersökningarna hafva gifvit ungefär samma resultat som i Kentsgrottan.

Innan vi derifrån begifva oss till Frankrike, böra vi i förbigående beröra ett par tyska stationer från rentiden. Vid Ravensburg norr om Bodensjön har man i bottnen af ett torflager funnit massor af ben och horn efter renen tillsamman med otaliga flintredskap, hvilka senares material härstammar från aflägsna trakter. Mossor och snäckor, som funnits tillsamman med dem, äro nordiska och alpina former. Men äfven verkliga bengrottor finnas i Tyskland. Mest hafva de Würtembergska (Hohlefels, Hohlestein m. fl.) ådragit sig uppmärksamhet; der har man bland annat trott sig finna, att menniskorna begagnat de stora rofdjurens, särdeles grottbjörnens underkäkar såsom verktyg, hvarvid