Typograftidning: 1889

TYPOGRAFTIDNING

N:r 11

Den internationella typografkongressen i Paris.

(18—21 juli 188U).

(Fortsätta fr. n:r 8.)

Tredje frågan. Grundandet af en allmän europeisk motstånds-kassa, föranledde till liflig diskussion, hvarunder flere t a]are yttrade sig. Många uttalanden gingo ut pft att bevisa omöjligheten at'en gemensam kassa för hein Europa. Slutligen föreslog hr Kra-lik att man skulle ena sig om ett at' hr Siebenmaun gjordt andra-gande. Detta lydde: „Deu internationella typografkongressen erkänner nödvändigheten af ständigt bestående motstftndskassor i de särskilda europeiska förbunden nch uttalar den önskan att alla förbund snart skulle vidtaga nödiga steg till grundandet af motstftndskassor." Förslaget antogs nästan enliiilligt. Vidare antogs ett annat Siebenmanns andragande som lydde: „Det. romaniska Schweiz i gemenskap med typogra»förbundet hör uppdragas att inom ett ftr utarbeta ett förslag till bildandet af en internationell motst&ndskassa. Nästa internationella kongress skulle uttala sig öfver dess utlåtanden". Ett förslag at' hr Bories om upprättandet af blandade skiljedomstolar for förminskandet, af arbetsinställelser, antogs med ö röster mot 4. Ett förslag af hr Bergenn att vid arbetsinställelser icke för många fordringar pft en gäng skulle uppställas, högst tvä eller tre, antogs med 7 röster mot 2.

Om den fjärde frågan, förkortandet af arbetstiden, utspann sig likaså ett lifligt meningsutbyte, hvilket räkte pä andra dagen. Slutligen enades inan allmänt om att allt skulle göras för att tå arbetsdagens längd förkortad till åtta timmar samt att alla till huds stående medel i de olika staterna (sträjker, sammankomster, kongresser och petitioner) härför skulle användas; vidare skulle motarbetas fruntimmers och barns användande vid nattarbete, att söka minska öfvertidsarbetet till det minsta möiliga och att för sådant arbete måtte betingas högsta möjliga betalning. Med 8 röster af 13 beslöts vidare uttalandet att'allt. beräkningsarbete bör afskaffas.

Femte frågan: Internationell reglering af lärlings frågan. Äfven denna fråga föranledde en lång och lillig diskussion. Ilar framgick att i allmänhet många oregelbundenheter i lärlingsförhållan-dena förefinnas i de olika länderna. Man enades slutligen om att uttala sig (let de enskilda förbunden först böra bearbeta frågan, innan man går till tanken på en internationell reglering af densamma.

Sjätte frågan om ömsesidigt understödande af på resor insjuknade medlemmar afgjordes sålunda att kongressen, pä förslag af hr Kralik, uttalade det alla boktryckarorgauisationer måtte vara hjäji-samma mot sjuke resande.

Sjunde frågan: ..Hafva förbundsmedlemmar utan nationalitets àtskilnad någon garanti för likställighet à tryckerierna? Af andragan-dena framgick att Tyskland och tyska Schweiz äro de enda läuder där àtskilnad mellan infödingar och utländingar icke förekommer, men att- i de öfriga mer eller mindre afvoghet råder mot utländingar. Kongressen beslöt antaga ett af hr Borgeand framstäldt an-dragande, sålydande: „Den internationella kongressen beklagar att denna punkt blifvit upptagen på dagordningen och uttrycker, den önskan att arbetarne måtte förklara sig solidariska, till hvilken nation de än må höra." En önskan af hr Camut att artikeln 4 i franska lagen om syndikat, hvilken förbjuder utländingar att deltaga i föreningsledning och -komité, måtte upphäfvas, antogs af kongressen ocli beslöts att denna önskan skulle framlämnas till inrikesministerium.

Åttonde frågan: Vore det icke att bidraga till stärkandet af ar-betareassociationenui om desamma icke befattade sig med politik annat än hvad angår ekonomiska och sociala frugor? Sedan flere talare yttrat sig hit och dit ocli en mängd andraganden och förslag förkastats, oeslöts att öfvergå till dagordningen.

På förslag af hrr Paillot och Veraldi beslöts att meddela denna kongress' beslut åt den nästa vår i Bern sammanträdande internationella konferensen at" regeringsdelegerade.

Härpå upptogs frågan om hällandet af nästa internationella typograf kongress, och beslöts att, denna skulle hållas i Bern. Angående tiden tör densamma, beslöts att de olika förbunden skulle bestämma därom.

Sedan en mängd artigheter utbytts, åtskildes kongressen.

å£

Fackliteratur:

— „Dcr Ornamenteii8chatzu, ett praktvärk som utkommer häftesvis pä Julius Hoffmanns i Stuttgart förlag- Arbetet, som nu utkommer i 2:dra upplaga, kostar pr häfte endast 1 rink. „Archiv ftir Buchdruckerkunst" säger om detta arbete: „Då vi framhålla att detta värk redan utkommer i en andra upplaga, så är ett närmare ingäende på det öfverhufvud rika innehållet därför väl icke nödigt. Emellertid vilja vi dock nämna att priset är måttligt sä att. det bör vara möjligt för hvar och en att anskaffa sig ett värkligt godt värk som tillika gör god tjänst som befordrare af smaken inom den tyska konstslojden." — Af andra upplagan lia nu fjorton häften utkommit.

-v*

Ur förordningen om skydd för arbetare i de industriela yrkena,

som träder i kraft den 1 januari 1890, meddela vi här några utdrag hvilka torde ha sitt intresse äfven för typografer:

Arbetsrum skola vara sådana, att arbetarene i dem hafva nödigt utrymme och erforderlig mängd, såvidt möjligt, ren luft. De skola ock jemte gångar ocli trappor vara tillräckligt belysta under arbetstiden. I samtliga arbetslokaler skall ordning och renlighet vidmakthållas.

Arbetslokaler böra vara försedda med utgångar, så anord-rade, att arbetarene, i händelse at' vådeld eller annan olyckshändelse, kunna utan svårighet undkomma.

A arbetsställen, hvarest skadliga dunster eller för hälsan förligt, stoft vid tillvärkningen uppstä, skola särskilda anordningar vidtagas för att, så vidt ske kan, aflägsna desamma eller göra dem för arbetarene oskadliga.

Maskiner, transmissioner, ställningar och andra inrättningar, som vid yrkesdrift användas, böra vara så anordnade att fara för arbetarenes lif och lemmar före bygges.

Yrkesidkare är jämväl pligtig att vidtaga sådana anordningar och försiktighetsmått, som äro nödvändiga för att säkerställa arbetarene mot faror för lif och hälsa.

Å Senaten ankommer att. genom allmän kungörelse meddela de närmare föreskrifter, hvilka för tillämpningen af förestående kunna finnas erforderliga.

Till arbetare må ej användas barn, som icke fylt tolf år, ej häller barn eller ung person, som till följd af sjuklighet eller kroppslig svaghet kan af arbetet lida men.

Yrkesidkare, hos hvilken barn eller ung person är såsom arbetare anstäld, skall städse vara försedd ined prästbevis utredande dess ålder. A yrkesinspektör ankommer att, där anledning finnes, fordra läkares intyg huruvida arbetet enligt ofvan angifna grund är för sådan arbetare menligt.

Orden barn och gosse beteckna i denna förordning personer under 15 år samt uttrycken ung person, yngling och ung kvinna sådana, som fylt femton men ej aderton år.

I fabriksmässigt drifven haudtering må ej barn eller unga personer sysselsättas annan tid of dygnet än mellan klockan ö före och klockan 9 efter middagen, ej näller den dagliga arbetstiden för de förre utgöra mer än sju och för do senare mer än fjorton timmar, rosterna inberäknade.

Beträffande industrier eller grenar af dylika, hvilka äro särskildt menliga för arbetarenes hälsa eller mycket ansträngande, eger Senaten genom allmän kungörelse bestämma, om, i hvad mån eller under hurudana vilkor barn ocli unga personer få såsom arbetare användas.

Barn eller ung kvinna må ej användas att rengöra eller smörja i gång varande kraftmaskin eller transmissionsinrättning.

Användes barn, som icke genomgått högre folkskola eller däremot svarande läroinrättning, skall det erhålla regelbunden skolundervisning minst tolf timmar i veckan. Yrkesidkaren vare för denna föreskrifts fullgörande ansvarig.

Yrkesidkare, som i sitt arbete sysselsätter personer under aderton års ålder, åligger ott öfver dem hålla förteckning, upptagande, enligt af Industristyrelsen faststäldt formulär, deras namn, hemort och ålder samt beträffande barnen, uppgift om deras föräldrar eller målsmän och tiden för deras skolgäng.

Denna förteckning skall jämte påbjudna prästbevis och läkareintyg ständigt vara tillgängliga för yrkesinspektören och öfriga personer, ät hvilka uppsigt öfver ifrågavarande arbetare är anförtrodd.

I hvarje fabrik och värkstad skola & lämpligt ställe finnas på landets bägge språk anslagna:

l:o) ett af Industristyrelsen utfärdadt utdrag ur denna förordning jämte de yrket rörande särskilda bestämningar, som i vederbörlig ordning tillkommit:

2:o) uppgift, å de tider, då barns och unga personers arbete begynner och afslutas samt deras raster infalla: och

3:o) uppgift å yrkesinspektörens namn ocn boningsort.

Tillsyn öfver efterlefnaden af förordningen utöfvas af yrkesinspektörer.

Finnes industriel inrättning eller arbetsställe icke motsvara stadgandena eller föreskrifterna, eger inspektören skriftligen förständiga vederbörande yrkesidkare att inom viss utsatt tid, på tillika angifvet sätt, afhjälpa missförhållandet.

Sådant förständigande kan af yrkesidkaren inom trettio dagar efter mottagandet underkastas pröfning af industristyrelsen, öfver hvars beslut besvär i stadgad ordning kunna anföras i Senatens Ekonomiedepartement. Underlåter 3'rkesidkare att efterkomma föreskrift, som af yrkesinspektör meddelats eller blifvit af högre myndighet med eller utan ändring faststäld, straffes med böter högst femhundra mark, och förelägge domstolen yrkesidkaren tid samt vite eller annat äfventyr "att föreskriften fullgöra.

Lag samma vare, om yrkesidkare icke fullgör den honom åliggande pligt att bereda minderårige arbetare undervisning.

Drabbas någon vid industriel j 11 rättning anstäld person under arbetet af betydligare kroppskada, vare yrkesidkaren pligtig ott, oförtöfvadt därom underrätta ortens poliskammare, magistrat, ordningsrätt eller kronolänsman: och Åligger den ifrågavarande polismyndigheten att, å stället utan dröjsmål anställa undersök-( ning samt om förhällandet till yrkesinspektören inberätta.