Sida 6
Inledning
öfvertygat sig om ofelbarheten af de dragna slutsatserna, tro derpå. Theologien hade då att se till, om icke äfven de bibliska skrifterna härmed öfverensstämma. Detta skulle ej heller falla sig synnerligen svårt, då dylikt redan förekommit under de sista århundradena. Med afseende på föreliggande fråga vilja vi erinra om Augustini uttryck, då han säger: “att Gud bildat menniskan med kroppsliga händer utaf jordens lera, är dock en alltför barnslig tanke. Likasom Gud icke bildat menniskan med kroppsliga händer, så har han ej heller blåst på henne med kroppslig strupe och kroppsliga läppar.“
Vi hafva måst förutskicka dessa inledande anmärkningar, för att göra någorlunda klar den ståndpunkt, från hvilken man har att öfverskåda forskningarna i menniskans ur- och utvecklingshistoria. Vi skola nu öfvergå till att i det följande med största möjliga objectivitet meddela de vigtigaste och mest intressanta fynden, till en del efter deras historiska tidsföljd, men hufvudsakligen i deras inre vetenskapliga sammanhang och efter deras betydelse för den allmänna Anthropologien. Men förut måste vi säga ännu några ord om denna unga förhoppningsrika vetenskap sjelf och om de olika grenar, i hvilka densamma redan fördelat sig.
Anthropologien eller i allmänhet läran om menniskan skiljer sig i vårt slägtes natur- och kulturhistoria. I den första delen betraktar Anthropologien
Källa: Project Runeberg ·