Sida 48
Resultaterna af Kjökkenmöddingarnes och torfmossarnes undersökningar.
Vi hafva hittils hufvudsakligen sysselsatt oss med undersökningar af mensklighetens nrhistoria i södra och mellersta Europa; då vi nu vända oss mot norden, påträffa vi en mängd sakförhållanden, som lägga i dagen för oss de förhistoriska folkens tillvaro och goda aptit på ett sådant sätt, att vi med rätta kunna förvånas öfver, att man icke långt förr fästat uppmärksamheten härvid Vi komma bokstafligen in i våra stamfäders kök och till deras spisningsställen. De nordligaste delarne af Danmark voro en gång i den gråa urtiden näringsort för en folkstam, hvilken såsom minnesmärken af sin utomordentliga aptit lemnat stora högar af matafskräden, som af Danskarne kallas Kjökkenmöddingar, och hvilka på många ställen utefter kusten hafva en utsträckning af tusentals fot med en bredd af hundra till tvåhundra och en höjd af fem till tio fot. Dessa högar äro nu för tiden öfverdragna med en tunn gräsmatta. Genombryter man denna, så finner man en ofantlig mängd snäckskal, djurben, stenverktyg och skärfvor af groft krukmakararbete. Betraktar man stenverktygen närmare, så finner man, att de öfverallt utvisa ett vida sorgfälligare arbete, än de ifrån Amiens och Abbeville. Redan detta angifver en jemförelsevis vida yngre ålder, än hos lemningarna från första stentiden i Frankrike. Snäckskalen tillhöra till en stor del ostron, som numera icke förekomma i Östersjön, oaktadt den nuvarande ringa salthalten i detta innanhaf icke med
