Sida 33
floder förändrat sitt lopp, fyrfotadjur dött ut, hafvet på många ställen höjt sig hundradetals fot, på andra hela kuststräckor förändrat sin form“. Den berömde engelske geologen skulle nu kunna tillfoga, att sedan menniskans första uppträdande i Europa denna verldsdels klimat två gånger undergått en ganska betydlig förändring; den ena gången, då medeltemperaturen så sänkte sig och luftens fuktighet i sådan grad tilltog, att gletscherna, som vi i våra dagar i jemförelsevis ringa utsträckning finna blott på Alperna och de norska fjellen, betäckte stora landsträckor, då väldiga gletscher genomplöjde den schwabiska högslätten, nedstörtade från Vogeserna samt från Skandinavien utsände oerhörda massor af sten och is till Nordtyskland; den andra gången, då dessa ismassor småningom inskränktes till sitt nuvarande område.
*
Gletscher och Renperiodens menniskor.
Under den stora is- eller gletscherperioden hängde den nuvarande Östersjön genom en väldig hafsarm tillsammans med Hvita hafvet, och sannolikt voro på samma tid äfven Frankrike och England förenade med hvarandra genom en bred landmassa. De orsaker, som då bragte den stora köldperioden öfver Europa, känna vi ännu icke med visshet. Kanhända äro de att söka i den ändrade fördelningen af det fasta och det flytande, af fastlandet och hafvet. Det synes icke osannolikt, att måhända just genom Östersjöns förbindelse med Hvita och Kaspiska hafven denna kalla
