Adress (Fr. adresse, af Lat, directus, af dirigere, rikta). 1) Muntlig eller skriftlig anvisning om hvar man kan träffa eller finna en person eller sak, innefattande uppgifter om namn och uppehållsort; utanskrift på bref, paket m. m. 2) Skrift, som. innehåller flere personers lyckönskan eller betygande af tacksamhet, trohet o. s. v. 3) På statslifvets område: ett uttalande, hvarigenom folkombuden inför regenten gifva uttryck åt sina önskningar och beslut eller besvara meddelanden, som de erhållit från honom ("svars-adress"}. Rättigheten att komma fram med dylika uttalanden har varit och är olika i skilda tider och stater: än är aflemnandet af adresser beroende allenast af folkombudens fria och obegränsade initiativ, än äro adresser tillåtna endast för vissa bestämda fall. I England t. ex. kan parlamentet när som hälst till regeringen ställa en "ödmjuk" eller "vördnadsfull" adress, med begäran att hon måtte vidtaga den eller den åtgärden, eller med tillkännagifvande att den eller den ministern förlorat representationens förtroende. I Frankrike, under "restaurationens" och "juli-monarkiens" dagar, egde kamrarne adressrätt endast för besvarande af trontalet och för uttalanden med anledning af under deras samvaro timade tilldragelser af glad eller sorglig betydelse för konungahuset m. m. dyl. I Sverige gjordes på 1820-talet af den då till lif vaknande oppositionen (Schwerin, G. H. Anckarsvärd m. fl.) försök att åstadkomma åtminstone en "adress-debatt"; men framgången var ringa.
"Adress-debatten", sådan han ännu förekommer inom engelska parlamentet, är föga annat än en formsak, och sjelfva "adressen" vanligtvis en omskrifning af trontalet. Omedelbart efter åhörandet af dess uppläsning föreslår inom hvartdera "huset" någon på förhand utsedd medlem af majoriteten en till ordalagen likaledes på förhand öfverenskommen "adress". Man skrider genast till öfverläggning: ministèren och dess anhängare försvara, oppositionen angriper förslaget. Någon gång äro öfverläggningarna både långvariga och betydande, men stundom har ock "svars-adressen" voterats nästan utan diskussion.
Den öfverläggning, som inom svenska riksdagen plägar föregå remiss af "Kgl. Majts proposition om statsverkets tillstånd och behof", är väl hos oss hvad som närmast skulle kunna jämföras med utlandets "adress-debatter". I vår författning ligger för öfrigt intet hinder för "adressers" afgifvande eller uttalanden inför tronen af representationens önskningar och åsigter i särskilda fall. J. H.