Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Åke bonde

Ämne: Svensk medeltid: ätter och stormän · Danmark och nordisk historia

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 379 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Åke bonde, en värmländsk storman under hednatid, om hvilken Snorre Sturlasson förtäljer följande. Han hade en gång samtidigt såsom gäster inbjudit den svenske konungen Erik Eymundsson och den norske Harald hårfagre. Åt den förre uppläts Å:s gamla gäststuga, åt den senare en alldeles nybyggd sådan. På förra stället var allt husgeråd gammalt, på det senare splitter nytt. Qvaliteten var i fråga om allting på båda ställena af utmärktaste slag. Då gästabudet var ändadt och Å. först tagit afsked af Harald och gifvit honom bl. a. sin unge son till tjensteman, förärade han konung Erik äfvenledes dyrbara skänker och följde honom ett stycke till vägs. Vid det slutliga afskedet frågade honom konung Erik hvarför han under hela gästabudet låtit Harald få allt det bästa, och detta ehuru Åke dock vore i Eriks tjenst. Åke svarade, att efter hans förmenande intet brustit vid gästabudet. Att Erik fått disponera hvad som var gammalt och godt, berodde på hans höga ålder. Åt den unge Harald hade han med skäl gifvit allt, som var nytt. Men hvad nu det beträffade, att han sjelf vore i Eriks tjenst, så kunde man lika väl säga, att konungen vore i hans tjenst. Förgrymmad öfver detta svar, högg konungen honom banesår och red sedan bort. Då Harald sporde Åkes död, förföljde han, ehuru förgäfves, den flyende Erik samt tog sig af illdådet anledning att nedhugga Eriks tjenstemän inom landskapet och lägga detta under Norges krona. Ad. N–n.