Aleppo

Aleppo. 1) Ejalet i norra Syrien. Ytvidden 460 qv.-mil. Omkr. 500,000 innev. -- 2) Aleppo, Arab. Haleb-es-sjabba, stad i nämnda ejalet, i en fruktbar, af floden Koik (l. Kuvek, forntidens Chalus) vattnad dalslätt, med torrt, men helsosamt klimat. Befolkningen omkring 100,000, deraf omkring 15,000 kristna och 4,000 judar, de öfrige muhammedaner. A. var fordom en betydande stad, men 1822 lade en jordbäfning en stor del deraf i ruiner och begrof två tredjedelar af dess innevånare. Det eger dock ännu många ståtliga byggnader: moskéer, kristna kyrkor, palats i venetiansk och arabisk stil, bad, bazarer m. m. samt en vattenledning från romarnes tid och företer ett ganska lifligt utseende. -- A. drifver en betydlig handel och är mötesplatsen för karavaner från Djarbekr, Anadoli, Mosul, Bagdad, Alexandrette (Iskanderun) och Lattakieh. Fordom var det Mindre Asiens förnämste handelsort och stapelplats för europeiska, levantiska, persiska och indiska varor, men genom upptäckten af sjövägen till Indien samt genom jordbäfningar, pest och inre oroligheter har dess handel gått betydligt tillbaka. -- De förnämste utförselartiklarna äro: galläpplen, siden, bomulls- och ylletyg, vax, tobak, hvete, pistacier och färgstofter; införselartiklarna: europeiska manufakturvaror samt kolonialprodukter. Berömda äro Aleppos brokad- och sidentyg, mattor samt guld- och silfverarbeten. -- A. säges vara grundlagdt af fenicierna. Dess äldsta namn var Chaleb l. Chalybon. Seleucus Nicator kallade det Beroea, men sedan araberna 636 eröfrat detsamma, återfick det namnet Chaleb l. Haleb. 998-1117 var A. ett seldsjukiskt sultanat. Det hemsöktes tvänne gånger af mongolerna, 1260 och 1401, kom sedan under de egyptiske mameluckernas välde och blef slutligen, 1517, införlifvadt med det turkiska riket.