Anna

Anna, ryska furstinnor. 1) A. Ivanovna, rysk kejsarinna 1730-40, f. 1693, dotter till Peter den stores äldre halfbroder, tsar Ivan III (V). Hon gifte sig 1710 med hertig Fredrik Vilhelm af Kurland, men blef redan följande året enka. Då med Peter II, den olycklige Alexeis son, huset Romanovs manliga gren 1730 utslocknade, blef Anna af rikets stormän upphöjd på Rysslands tron, med förbigående af Peter den stores dotter. Hon måste köpa sig tronen genom en sträng handfästning åt det aristokratiska partiet, men i en kort derefter sammankallad magnat-församling sönderref hon densamma och lät förklara sig för oinskränkt herskarinna. Sjelf bekymrade hon sig föga om statssaker, utan öfverlemnade styrelsen åt sin allsmäktige gunstling, Biron, hvilken styrde med jernspira och förföljde motpartiet med oerhörd grymhet. Under honom ledde Ostermann utrikespolitiken och Münnich krigsväsendet. A. dog 1740, sedan hon till sin efterträdare utnämnt sin systerdotters son, Ivan IV (VI), under Birons förmyndarskap. - 2) A. Petrovna, f. 1708, äldsta dottern till Peter den store och Katarina I. Gift 1725 med hertig Karl Fredrik af Holstein-Gottorp, Karl XII:s systerson. Efter sin moders död (1727) blef hon af Mensjikoff förvisad från Ryssland och begaf sig då till Kiel, der hon dog 1728. Hon var moder till Karl Peter Ulrik, som 1762 under namn af Peter III uppsteg på Rysslands tron, och blef sålunda stammoder för det nu regerande ryska kejsarhuset (Holstein-Gottorpska ätten). - 3) A. Karlovna, rysk regentinna 1740-41, f. 1718, dotter till hertig Karl Leopold af Mecklenburg och Katarina Ivanovna, en syster till Anna Ivanovna (se ofvan). 1739 blef hon gift med Anton Ulrik, hertig af Braunschweig-Wolfenbuttel, och deras 1740 födde son, Ivan, blef af kejsarinnan Anna bestämd till hennes efterträdare. Biron, som skulle blifva den unge kejsarens förmyndare, vardt dock efter några veckor med Münnichs bistånd störtad och sänd till Sibirien, hvarefter Anna förklarade sig sjelf för regentinna under sin sons minderårighet. Men redan i Dec. 1741 blef hon sjelf störtad genom en palatsrevolution, och Peter den stores dotter Elisabet upphöjdes på tronen. Annas ettårige son, Ivan, sattes i fängsligt förvar och blef slutligen, 1764, dödad på Schlusselburgs slott, efter 23 års fängelse. Anna blef jämte sin gemål och en dotter sänd till Kholmogory, en liten stad på en ö i Dvina-floden. Der födde hon ytterligare en dotter och två söner. Anna afled 1746 och hennes gemål 1775. Deras fyra barn blefvo efter föräldrarnas död af kejsarinnan Katarina sända till Danmark, hvars enkedrottning, Juliana Maria, var deras faster. De tillbragte nu sina återstående dagar i Horsens. Den af syskonen, som lefde längst, prinsessan Katarina, afled 1807. R. T.