Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Antropologi

Ämne: Människan, själen och livsåskådning · Filosofi, religion och bibeln

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 872–873 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Antropologi (af Grek. ánthropos, menniska, och logos, tal), vetenskapen om menniskan eller, närmare bestämdt, den vetenskap, som har till föremål studiet af menniskoslägtet, betraktadt i dess sammanfattningar, i dess enskildheter och i dess förhållande till den öfriga naturen. I forntiden benämndes stundom de grekiske filosoferna "antropologer", emedan de afhandlade "menniskans natur". I denna inbegrepo somliga hennes själ, andra åter hennes kropp. Så har äfven i senare tider begreppet antropologi fått olika betydelse, allt efter som den ena eller den andra sidan af menniskans väsende blifvit företrädesvis framhållen. Åtskilliga nyare filosofer bruka derför detta ord i nästan samma betydelse som psykologi. Andra författare åter mena dermed deskriptiv anatomi, allmän fysiologi o. s. v. Med fog har antropologien äfven blifvit kallad "menniskans naturalhistoria", i hvilken ej endast läran om hennes fysiska karakterer, utan äfven läran om hennes seder, instinkter, konstalster m. m. ingå. - Antropologien omfattar, i enlighet med ofvanstående definition, tre olika afdelningar, näml. zoologisk antropologi, som undersöker menniskoslägtet i dess förhållande till den öfriga naturen, såsom t. ex. till aporna; allmän antropologi, som har till föremål studiet af menniskoslägtet i dess sammanfattningar, i det hon jämför de skilda folken och raserna med hvarandra i afseende på fysiska och psykiska skiljaktigheter; deskriptiv antropologi, som sysselsätter sig med menniskoslägtet i dess enskildheter, såväl dess anatomiska och fysiologiska, som dess intellektuella och moraliska egenskaper (ungefär liktydig med etnologi). Dit hör sålunda studiet af variationerna i hudens färg, i beskaffenheten af håret, hjernan, kraniet (= kraniologi), af kroppens proportioner, lukten o. s. v., men äfven vexlingarna i social och intellektuel utveckling. Antropologien stöder sig dervid på åtskilliga andra vetenskaper, såsom etnografi, anatomi, fysiologi, geografi, geologi, arkeologi, historia, komparativ mytologi, lingvistik m. m. Af det hela framgår alltså, att antropologien är en mycket omfattande och till sitt egentliga begrepp svårbestämbar vetenskap. G. R.