Arkad (af Lat, arcus, båge, hvalf), byggnadsk., en bågöppning jämte dennas infattning; öfverhvälfd muröppning, tjenande till port eller fönster, hvarvid under benämningen arkad äfven inbegripes såväl hvalfbåge som hvalfstöd.
Ordet nyttjas mest i plur.: arkader (ett tätt upprepande af arkad efter arkad), båghallar på kolonner eller murpelare. — Arkader bilda
merendels den öppna framsidan eller de öppna sidorna af en portik eller ett galleri, så kallade allt efter som de förekomma invid marken eller i en högre liggande våning. Det bekanta dogepalatset i Venedig har i nedre våningen en portik och omedelbart derofvanpå ett galleri, bägge liggande innanför arkader. Kolosseum i Kom hade tre ringar arkader, den ena öfver den andra. Äfven portiken till Nationalmuseunk i Stockholm erbjuder ett prof på arkader. Åtskilliga gator i Bologna, Paris m. fl. städer hafva att uppvisa särdeles ståtliga till portiker använda arkader.
Det finnes äfven arkader, som äro slutna, dels genom vanliga dörr- eller fönsterinrättningar, dels genom murverk. Det sistnämnda slaget kallas blind-arkader (Fr. arcature). Se figurerna på föreg. sida. A. T. G.