Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Athen

Ämne: Grekiska landskap, städer och öar · Italienska och antika orter i Medelhavsområdet

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 1928 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Athen, konungariket Greklands hufvudstad, hade 107,846 innev. 1889. A. är medelpunkten för hela landets politiska, vetenskapliga och finansiella lif, men står med afseende på industri och handel långt efter sin hamnstad Peiraievs. Af industriella anläggningar finnas i hufvudstaden endast några spegel-, vagn-, choklad- och vinfabriker samt qvarnar. Universitetet, stiftadt d. 22 Maj 1837, har 4 fakulteter med öfver 3,000 studerande (mest jurister och medicinare). Polyteknikum har omkr. 600 studerande. Jämte de båda äldre franska och tyska arkeologiska instituten »École française d'Athènes», sedan 1846, och »Das kaiserlich deutsche archäologische institut», sedan 1874 (jfr Arkeologiska institut. Suppl.), finnas i A. »American school of classical studies» (sedan 1882), underhållen af några amerikanska universitet och colleges, samt en »British school» (sedan 1886). Nationalbiblioteket, nära universitetet, har omkr. 160,000 bd. — Kommunens angelägenheter ledas af en borgmästare (demarchos), flere rådmän och en kommunalstyrelse, alla valda direkt af folket. Staden är säte för en grekisk metropolit och en rom.-katolsk ärkebiskop. Den ligger vid jernvägslinierna A.–Peiraievs (öppnad 1869), A.–Laureion med sidolinie till Kefissia (1885), Peiraievs–A.–Peloponnesos (1886) och den ännu ofullbordade A.–Lamia.

Om statsförfattningen i det forna Athen se Grekland, sp. 1532–33, och Solon, med hvilka artiklar bör jämföras art. Aristoteles Suppl., der flere nya forskningsresultat meddelas.