Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Baggå

Ämne: Svenska bruk och bruksegendomar · Svenska bruk och bruksorter

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 1990 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Baggå, bruks- och landtegendom i Vestmanlands län, Skinskattebergs socken, vid Hedströmmen, som der kallas Baggån. Landtegendomen omfattar 4,13125 mtl, 1894 taxerade till 315,400 kr.; bruksegendomen utgöres af Borgfors jernbruk med masugn och lancashirehärd, tax. till 60,000 kr., Baggå jernbruk med 2 franche-comté-härdar och stångjernshammare m. m., mejeri, qvarn, såg och byggnader vid grufvorna, taxeradt till 32,900 kr. Tillverkningen utgjorde 1893 2,075 ton tackjern och direkt ur masugn framstäldt gjutgods, 1,290 ton smältstycken, råskenor och göt m. m. samt 583 ton stångjern och stål. Antalet arbetare var s. å. 49, drifkraften 5 vattenhjul och 2 turbiner, om tills. 89 hästkrafter. Till egendomen höra äfven jernmalmsgrufvorna Ö. och V. Elgtorpsgrufvorna, N. Skärsjögrufvan, Skilå Blankagrufvan samt Ulrikagrufvan, ur hvilka med en arbetsstyrka af 41 pers. 1893 uppfordrades 5,135 ton malm. Baggå erhöll privilegium 1634 och räknar bland sina egare presidenten i Bergskollegium grefve Fr. Gyllenborg. Borgfors anlades 1746. Bruken hafva åtminstone sedan midten af 1700-talet haft samma egare och tillhöra nu hofmarskalken P. Reutersvärd med anhöriga.