Sida 255
idkade äfven musikförlagsverksamhet 1877–89. Sistnämnda år blef han kamrerare vid Musikaliska akademien. B. inlade mycken förtjenst om Bellmansforskningen genom att bekantgöra ursprunget till en del Bellmansmelodier (i »Samlaren» 1881 och i en ny uppl. af Drakes Bellmansarrangemang s. å.). Dessutom utgaf han Förteckning öfver L. Normans tonverk (1886), ett häfte musikaliska kritiker af Norman, flere häften svenska bondpolskor för violin m. m. samt öfversatte E. F. Richters »Harmonilära» (1870). 2. A. L.
Baggå, bruks- och landtegendom i Vestmanlands län, Skinskattebergs socken, vid Hedströmmen, som der kallas Baggån. Landtegendomen omfattar 4,13125 mtl, 1894 taxerade till 315,400 kr.; bruksegendomen utgöres af Borgfors jernbruk med masugn och lancashirehärd, tax. till 60,000 kr., Baggå jernbruk med 2 franche-comté-härdar och stångjernshammare m. m., mejeri, qvarn, såg och byggnader vid grufvorna, taxeradt till 32,900 kr. Tillverkningen utgjorde 1893 2,075 ton tackjern och direkt ur masugn framstäldt gjutgods, 1,290 ton smältstycken, råskenor och göt m. m. samt 583 ton stångjern och stål. Antalet arbetare var s. å. 49, drifkraften 5 vattenhjul och 2 turbiner, om tills. 89 hästkrafter. Till egendomen höra äfven jernmalmsgrufvorna Ö. och V. Elgtorpsgrufvorna, N. Skärsjögrufvan, Skilå Blankagrufvan samt Ulrikagrufvan, ur hvilka med en arbetsstyrka af 41 pers. 1893 uppfordrades 5,135 ton malm. Baggå erhöll privilegium 1634 och räknar bland sina egare presidenten i Bergskollegium grefve Fr. Gyllenborg. Borgfors anlades 1746. Bruken hafva åtminstone sedan midten af 1700-talet haft samma egare och tillhöra nu hofmarskalken P. Reutersvärd med anhöriga.
Baggån. Se Hedströmmen.
Baghalpur. Se Bhagalpur.
Baghelkand. Se Bhagalkand.
Baginsky, Adolf, tysk läkare, f. 1843 i Ratibor, är e. o. professor i barnsjukdomar vid Berlins universitet och öfverläkare vid »Kaiser und kaiserin Friedrich-Kinderkrankenhaus» (för smittsamma barnsjukdomar), hvilket kom till stånd genom B:s och Virchows bemödanden samt öppnades i Berlin 1890. B. har äfven verkat förtjenstfullt såsom författare på sitt område, bl. a. med Handbuch der schulhygiene (1878; 2:dra uppl. 1883), Lehrbuch der kinderkrankheiten (1882, 4:de uppl. 1892; öfversatt till flere språk), Die pflege des gesunden und kranken kindes (3:dje uppl. 1885) och Das leben des weibes. Diätetische briefe (3:dje uppl. 1885: »Qvinnans utveckling och bestämmelse», 1878). Han uppsatte 1880 »Archiv für kinderheilkunde», som han utgifver tillsammans med A. Monti o. a.
Baglivi [baljīvi], Giorgio, italiensk läkare, f. d. 8 Sept. 1668 i Ragusa, blef vid 15 års ålder student i Neapel och erhöll 1696 professuren i anatomi i Rom, från hvilken han 1701 öfvergick till lärostolen i teoretisk medicin. Död d. 17 Juni 1707. Egande ett genomträngande förstånd, en stor skapareförmåga, vetenskaplig sjelfständighet och jernflit, utöfvade B. på medicinens utveckling ett vidtgående och välgörande inflytande. Hans Opera omnia utgåfvos 1704 i Lyon och hafva många gånger omtryckts, senast 1827–1828; de öfversattes till flere moderna språk, bl. a. 1851 till franskan.
*Bagnaluka (Banjaluka). 1. Krets i Bosnien, 8,498 qvkm., 265,456 innev. (1885). — 2. Hufvudstad i kretsen, vid floden Vrbas och jernvägen B.-Doberlin. 11,357 innev. (1885). Staden har en österrikisk garnison, ett fast slott, flere moskéer, varma bad (banja) samt några fabriker. Vid Bosniens besättande af österrikarna egde d. 14 Aug. 1878 en häftig strid rum vid B. mellan österrikarna och insurgenterna.
*Bagnara ligger i prov. Reggio di Calabria och hade 1881 6,800 innev.
*Bagnarea. Stadens namn är Bagnorea.
Bagne [banj], Fr. Se Bagno.
Bagnorea [banjårēa], italiensk stad. Se Bagnarea, hvilken form är oriktig.
Bagpipe [ba'ggpejp], Eng., säckpipa (se d. o.).
*Bahama-öarna (oberäknadt Turks- och Caicos-öarna) hafva en areal af 13,960 qvkm., med 47,565 innev. (1891), af hvilka 33,500 negrer och 14,065 européer. De största och vigtigaste öarna äro Stora Bahama (1,542 qvkm.), Stora och Lilla Abaco (2,313 qvkm.), Andros (3,524qvkm.) samt New Providence (218,5 qvkm.), der den af kronan utnämnde guvernören öfver öarna residerar. Han biträdes af ett verkställande och ett lagstiftande råd, hvardera med 9 ledamöter. Representationen räknar 29 folkvalda medlemmar. I Nassau residerar ock en anglikansk biskop. Antalet skolor 1893 var 115, deraf 40 voro statsskolor, 13 af staten understödda och 33 underhållna af anglikanska kyrkan. Exporten hade 1893 ett värde af 122,540 pd, importen af 196,512 pd. Statsinkomsterna uppgingo s. å. till 55,083 pd, utgifterna till 57,910 pd. Statsskulden 1891 81,826 pd. — Huruvida Columbus' Guanahani är Cat island eller Watling island är ännu en öppen fråga. Fox i amerikanska marinen sökte 1876 bevisa, att Guanahani var den lilla ön Samana.
*Bahar. Se Bihar. Suppl.
Baharie l. Bacharie (Lilla oasen), en af G. Rohlfs (1873), Schweinfurth (1873–74) och Ascherson (1876) besökt oas i vestra delen af Nedre Egypten, i Libyska öcknen, har många källor, deraf några varma (34°), hvilka vattna den af branta klippor omgifna dalkitteln, hvilken producerar ris, hvete, korn, durra, bomull, men företrädesvis dadlar. Folkmängden uppgick 1882 till 5,436 pers., araber. Af byggnader från det fornegyptiska och romerska väldet finnas några rester.
*Bahavalpr (förr Daudputra), britisk vasallstat (sedan 1838) i Pendjab, Indien, har en areal af 38,848 qvkm., deraf 2/3 äro öcken, med 650,000 innev. (1891). Hufvudstaden har omkr. 14,000 innev.
Bahd-Samum. Se Samum.
*Bahia. 1. (Jfr Rättelser, bd 18, sp. 815). Förr provins, är nu stat i republiken Brasilien och beräknas hafva en areal af 426,427 qvkm., med 1,821,089 innev. (1888). Staten har flere jernvägslinier. Bahia-jernvägen från staden B. till Joazeira vid S. Francisco (571 km.) är nu fullbordad; sträckan B.–Alagoinhas är enskild bana, återstoden är statsbana. Från Alagoinhas går en bibana till Timbo (83 km.). Från Cachoeiro gå
Källa: Project Runeberg ·
