Bagge, skeppsb. På en del pansarfartyg, de s. k. vädursfartygen eller ramfartygen, är forstäfven under vattenlinien mycket framspringande och slutar i en spets. Denne framskjutande fartygsdel är det, som fått namnet bagge eller ram. Emedan baggen (ramen) skall tjena såsom anfallsvapen, då ett fientligt fartyg skall stötas i sank, äro ramfartygets för-stäf och bog 'försedda med flere erforderliga förstärkningar och förbindningar. Nyssnämnda stridssätt (att stöta fartyg i sank) har på senaste tid åter blifvit upptaget, och ramfartygets för-stäf har nu endast en, under vattnet framskjutande spets. Men redan långt före Kristi födelse begagnade man sig af ett dylikt stridssätt (Themistokles i sjöstriden vid Salamis 480 f. Kr.), och då hade fartygets förstäf en eller flere, koppar- eller jernbeslagna spetsar, alla sittande öfver vattnet. Dessa spetsar kallades rostrum eller speron. Af det sistnämnda ordet kommer måhända det franska éperon, deraf den någon gång i svenskan använda benämningen sporre. R. N.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.