Bala'nsroder, skeppsb. På det vanligast förekommande rodret ligger rörelse axeln i rodrets förkant; på balansrodret är deremot rörelseaxeln ställd så, att ungefär Vs af rodrets yta kommer för-om och de återstående 2/3 akter-om rörelseaxeln. Genom att inrätta rodret på ett sådant sätt vinnes den fördelen, att för det-sammas vridande ej fordras så stor kraft, som om rörelseaxeln vore belägen vid rodrets förkant. Vid rodrets vridning balanserar eller möt-väger nämligen trycket på den framom rörelseaxeln belägna roderytan en del af trycket på ytan akter-om rörelseaxeln. Men oaktadt sålunda trycket på endast en del af roderytan verkar till motstånd vid rodrets vridning. bidrager ändock trycket på hela roderytan till att vrida hela fartyget omkring dess vertikala rörelseaxel. Med ett balansroder manövreras ett fartyg lättare, emedan ett sådant roder utan olägenhet kan hafva större yta än ett för samma ändamål användt roder af vanlig konstruktion. Balansrodrets fot rör sig i en panna eller sko, anbragt på förlängningen af fartygets köl. Öfverste delen af roderhjertstocken går genom en packningsdosa, som är anbragt i fartygets hvalf. För att underlätta rodrets vridning är denna packningsdosa försedd med rullar, som uppbära rodret. Se Roder. K. u.
Bälanus, zool. Se Hafstulpan.
Balard [balar], Antoine Jérome, fransk kemist, föddes i Montpellier 1802 och blef professor i kemi vid College de France i Paris. Död 1876. Framstående genom sina noggranna försök inom flere af kemiens grenar, har B. blifvit mest berömd genom sin upptäckt af den enkle kroppen br om, hvilken han lyckades framställa i fritt tillstånd.
Balaruc les Bams [balaryk lä bäng], badort i franska depart. Hérault, n. om Gette, vid sjön Thau.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.