Barnvatten (liquor amnii) kallas den vätska, som inneslutes inom ett fosteräggs innersta hinna, amnios, och omedelbart omgifver fostret, hvilket -- enligt den berömde Joh. von Hoorns ord -- flyter deri "som en fisk uti en sump, så at thet effter behag kan röra sina lemmar af och till". Denna vätska är i början af hafvandeskapet klar, antager längre fram en gul- eller grönaktig färgton, grumlas ofta eller blir mjölkig genom från fostret afstötta öfverhudsfjäll, ullhår, m. m., har fadd lukt och smak, visar starkt alkalisk reaktion samt innehåller ägghvita och de salter, som vanligen förekomma i vätskor, hvilka äro analoga med den nu ifrågavarande. I förhållande till fostrets vigt är barnvattnets qvantitet störst under hafvandeskapets förste månader, men ökas till sin absoluta mängd alltjämt, ända till hafvandeskapets slut. Den då befintliga qvantiteten, vexlande mellan några få matskedar och 6--8 kilogram, är i medeltal l--2 kilogram.
Barnvattnet håller under hafvandeskapet fosterhinnorna (och dymedelst äfven lifmodern) vederbörligen utspända, lemnar derigenom fostret utrymme för rörelser och tillväxt, skyddar detsamma for klämning och stötar samt gör dess rörelser mindre besvärliga för modern, bevarar nafvelsträngen för tryck, genom hvilket blodomloppet eljest lätteligen skulle hämmas och fostrets lif förkortas, samt bidrager slutligen till fostrets lyckliga framkomst till verlden, i det att vid lifmoderns sammandragningar ägghinnorna (hvilka innesluta barnvattnet) i form af en blåsa tränga in uti och uttänja lifmodermynningen. Flere äldre och äfven nyare författare mena, att barnvattnet bidrager till fostrets näring, enär icke obetydliga qvantiteter deraf nedsväljas — en mening, som likväl saknar bevis.M. S-n.