Belsasar

Belsasar är namnet på en i bibeln omtalad babylonisk konung, Nebukadnesars son. Enligt Daniels bok (5 kap.) hade han till ett stort gästabud låtit nedföra de heliga kärl, som röfvats ur Jerusalems tempel, och begagnade dessa vid dryckeslaget. Midt under festen visade sig på väggen en hand, som skref ord, hvilka ingen af magerna förmådde läsa eller tyda. På drottningens inrådan tillkallades Daniel, som läste orden "Meneh, meneh, tekel ufarsin" samt tolkade dem såsom förebådande konungens död och rikets undergång. "I den samma natten", säger Daniels bok, "vardt de kaldeers konung Belsasar ihjelslagen, och Darius af Medien tog riket in." B:s namn återfinnes i kil-inskrifternas Bel-sar-usur, hvilken var son och sannolikt medregent till Nabunaid, Babylons siste konung. Se Babylonien. R. T.