Berghult l. Bärhult, skeppsb. (jfr Balkvägare; fig. 1, c). På träfartyg består berghultet af några bordläggningsgångar, tjockare än den öfriga bordläggningen, hvilka anbringas öfver och i närheten af lastvattenlinien. Oftast hafva de intill berghultet liggande bordläggningsgångarna betydligt mindre tjocklek än detta, till följd hvaraf berghultets såväl under- som öfverkant märkbart framträda på fartygssidan; men ofta är det också brukligt, att de under berghultet belägne bordläggningsgångarna få en sådan tjocklek, att någon afsats ej blir synlig, som kan angifva hvar berghultets underkant finnes; och någon gång inträffar äfven ett sådant förhållande med bordläggningsgångarna öfver berghultet. -- Fläckplanka (se Balkvägare, fig. 1, g) kallas plankgången närmast öfver berghultet, om den är tunnare än detta, men tjockare än den ofvanför liggande bordläggningen. Fläckplankan är på yttersidan affläckad i öfverkant, så att hon här får samma tjocklek som den närmast öfver henne liggande bordläggningsgången. -- På jernfartyg förstås med berghult det bordläggningsstråk, som ligger midtför öfversta däck eller sjelfva hufvuddäcket och som är betydligt tjockare än den öfriga bordläggningen. (Se Balkvägare, fig. 2, c.) R. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Berghult
Ämne: Skeppsbyggnad och skrovdelar · Sjöväsende och sjömanskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 285 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗