Birgus, zool., pung- l. röfvarekräfta, är ett till fam. eremitkräftor, Puguridae, hörande kräftslägte, som skiljer sig från de egentliga eremitkräftorna derigenom att bakkroppen är liksom hos flertalet öfriga kräftor försedd med förkalkad hud på ryggsidan och symmetrisk, hvilka afvikelser bero derpå, att B. ej liksom öfriga eremitkräftor sticker in bak-kroppen i snäckskal. Hithörande arter, hvilka kunna uppnå en ganska ansenlig storlek (till 24 cm.), lefva å korallöarna i Indiska och Stilla oceanen. De tillbringa större delen af året på land, der de gräfva åt sig djupa hålor och gångar, hvilka beklädas med trådar af kokosnötter. De klättra förträffligt; enligt infödingars utsago lära de kunna klättra upp i palmträden. Födan utgöres af kokosnötter, hvilka de uppsöka på marken och öppna på mycket skickligt sätt förmedelst fötterna. Som de tillbringa större delen af sitt lif på det torra, tjenstgör den med rikt förgrenade blodkärl utrustade väggen af gälhåligheten som andedrägtsorgan. Endast under lektiden lefva de i vattnet; de andas då med de små gälarna. L–e.
Nordisk familjebok · första upplagan
Birgus
Ämne: Insekter och insektgrupper · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2358 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗