Sida 439
ledde det hela och dessutom sjelf utförde vissa solopartier, vidare af två försångerskor, rectrices chori, kallade cantrix och succentrix, hvardera i spetsen för en halfkör (till utförande af antifoner och — samfäldt — responsorier) samt tvänne versiculariae (till utförande af versikler m. m.). Dertill kom slutligen en lectrix, som hade att uppläsa (recitera) de nämnda »lektierna» och »capitula».
Ritualen i sin helhet är ett verk af Birgittas skriftefader, magister Petrus (död 1378), hvilken delvis sjelf författat den (så t. ex. äro bl. a. 29 af veckans 35 hymner bevisligen författade af honom), delvis sammansatt den med anlitande af på hans tid i bruk varande ritualböcker (breviarier, gradualer, hymnarier m. fl.). Magister Petrus fick dock ej sjelf lägga sista hand vid detta sitt verk, utan det fullbordades enligt hans önskan af några äldre Vadstena-bröder, bland dem prior Petrus (död 1390), hans mångårige vän och medarbetare, särskildt vid ötversättandet till latin och nedskrifvandet af hel. Birgittas uppenbarelser.
Till enskild tjenst och uppbyggelse för nunnorna, hvilka i allmänhet ej förstodo latin, öfversattes magister Petrus' verk år 1510 till svenska under titeln »Jomfru Marie yrtegardher» af konfessorn i Vadstena Nicolaus Ragvaldi (död 1514). Denna öfversättning jämte dess latinska original, Cantus sororum, är f. n. (1895) under utgifning i Sv. Fornskriftsällskapets samlingar. R. G.
Birgus, zool., pung- l. röfvarekräfta, är ett till fam. eremitkräftor, Puguridae, hörande kräftslägte, som skiljer sig från de egentliga eremitkräftorna derigenom att bakkroppen är liksom hos flertalet öfriga kräftor försedd med förkalkad hud på ryggsidan och symmetrisk, hvilka afvikelser bero derpå, att B. ej liksom öfriga eremitkräftor sticker in bak-kroppen i snäckskal. Hithörande arter, hvilka kunna uppnå en ganska ansenlig storlek (till 24 cm.), lefva å korallöarna i Indiska och Stilla oceanen. De tillbringa större delen af året på land, der de gräfva åt sig djupa hålor och gångar, hvilka beklädas med trådar af kokosnötter. De klättra förträffligt; enligt infödingars utsago lära de kunna klättra upp i palmträden. Födan utgöres af kokosnötter, hvilka de uppsöka på marken och öppna på mycket skickligt sätt förmedelst fötterna. Som de tillbringa större delen af sitt lif på det torra, tjenstgör den med rikt förgrenade blodkärl utrustade väggen af gälhåligheten som andedrägtsorgan. Endast under lektiden lefva de i vattnet; de andas då med de små gälarna. L–e.
Birisholm. Se Byrestad.
*Birkedal, S. P. V., utgaf 1890–91 Personlige oplevelser i et langt liv (3 bd), innehållande värdefulla bidrag till många samtidas karakteristik. En 6:te uppl. af Synd og nåde utgafs 1883 och en ny samling predikningar, Livets ord og ordets liv, 1894. B. tog 1885 afsked från sin befattning såsom prest hos friförsamlingen i Ryslinge och dog d. 26 Juli 1892. E. Ebg.
*Birkeland, M. Åren 1880–85 var han en af Kristianias representanter i stortinget. En intressant historisk afhandling af honom från de senare åren, tryckt 1887 i »Smaaskrifter tilegnede A. F. Krieger», är Det norske prostvæsen i dets oprindelse og förste begyndelse. 1886 upphörde riksarkivaden att vara direktör i den s. k. »Kildeskriftfond».
*Birkenfeld, furstendöme, hade 41,242 innev. 1890, deraf 2,443 i hufvudstaden.
Birkenfeld [-felt], en gren af den pfalz-wittelsbachska ättelinien Zweibrücken. Den härstammar från pfalzgrefve Karl (en farbroder till Johan Kasimir, Karl X Gustafs fader), som 1584 fick Hinter-Spanheim (Birkenfeld), och kom efter den svensk-pfalziska grenens utslocknande (1731) 1734 i besittning af hertigdömet Zweibrücken samt erhöll 1799, såsom den ende qvarlefvande af det wittelsbachska huset, Bajern med Pfalz, der den ännu regerar. Om den svenske tronkandidaten hertig Kristian af B.-Bisch-Weiler (den ofvannämnde Karls sonsons sonson) se Kristian, sp. 28.
*Birkenhead, stad och sedan 1888 eget grefskap (15,6 qvkm.), hade 99,857 innev. 1891. Det är sedan 1885 förenadt med Liverpool genom jernvägstunnel under Mersey.
*Birket-el-Kerun (»sjön med horn», med anledning af dess halfmåneform), naturlig sjö i vestra delen af landskapet el-Fajjum, omkr. 60 km. s. v. om Gise. Längden, i ö. och v., är 45 km., största bredden 10 km., djupet omkr. 4 m. Vattenspegeln ligger 40 m. (enl. Linant blott 29 m.) under Medelhafvets nivå, vid högvatten 39 m. Vattnet är salthaltigt, icke obehagligt att dricka. Sjön är tämligen fiskrik. Stränderna äro ödsliga, i synnerhet den norra, som är mycket brant. Ruiner från forntiden finnas på åtskilliga ställen; den märkligaste är Kasr-Kerun, nära sydvestra stranden, med ett tempel från romaretiden. Jomard i »Description de l'Egypte» identifierade B. med de gamle grekiske skriftställarnas Moeris (en konstgjord, gräfd sjö, en bassäng för landets bevattning under den torra årstiden), men hans teori vederlades fullständigt af Linant de Bellefonds 1842.
Birket-Smith. Se Smith, S. B.
Birkkala (F. Pirkkala). 1. Domsaga i Finland, lyder under Åbo hofrätt och är fördelad på 3 tingslag samt omfattar Kangasala, Messuby, Lempäälä, Vesilaks och Birkkala socknar samt Tottijärvi och Ylöjärvi kapellförsamlingar. Areal 2,229 qvkm. Folkmängd 27,599 pers. (1891). — 2. Härad i Tavastehus län, Finland, är fördeladt på 4 länsmansdistrikt och omfattar Birkkala, Vesilaks, Lempäälä, Kangasala, Messuby, Pälkäne och Sahalaks socknar samt Ylöjärvi och Tottijärvi kapellförsamlingar. Areal 2,792 qvkm. Folkmängd 33,961 pers. (1891). — 3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga, bildar med Ylöjärvi kapell ett imperielt pastorat af 2:dra kl., Tyrvis kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 539 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,126 pers. (1891). A. G. F.
Birkkariar. Se Birkarlar.
*Birlinger, A., afled i Bonn 1891. Han utgaf sedan 1871 »Alemannia, zeitschrift für sprache, litteratur und volkskunde des Elsasses».
*Birma, fordom sjelfständig stat i Asien, är sedan 1886 en del af britiska väldet i Indien och bildar jämte den gamla engelska besittningen Britiska B. en provins i kejsaredömet Indien, med en beräknad areal af 740,000 qvkm. och en folkmängd af omkr. 9,6 mill. pers., deri inberäknadt
Källa: Project Runeberg ·
