Borax

Borax (af Arab. baurak, salpeter), kem., borsyrans natriumsalt, sammansatt enligt formeln Na₂ B₄ O₇ + 10H₂ O (natriumdimetaborat). Det finnes i Asien och Syd-Amerika upplöst i vissa saltsjöars vatten. Vid dessa sjöars intorkning utkristalliserar en oren borax, som förr under namnet tinkal sändes i handeln. Detta salt, som numera för det mesta fås derigenom att borsyra från Toscana mättas med natron, bildar stora, färglösa prismer, som vid upphettning pösa upp till en lucker massa, hvilken först vid glödgningshetta smälter till ett färglöst glas, boraxglas. Smältande borax upplöser de fleste metalloxider och gifver med dem glas af ofta karakteristisk färg. Borax användes äfven till lödningar af metaller (emedan den i hetta upplöser det oxidlager, som öfverdrager metallytorna och hindrar dem från att häfta vid hvarandra) och ingår äfven såsom ingrediens i lättsmälta glasyrer på porslin, i emalj m. m. P. T. C.