Borgå, stad i Nyland (Finland), nära utloppet af ån med samma namn och 50 kilom. (5 mil) öster om Helsingfors. 3,600 innev. (1875). Staden är gammalmodigt byggd, har krokiga, smala gator och består till störste delen af trähus. Den idkar en rätt liflig handel och sjöfart och står genom jernväg i förbindelse med banan Helsingfors--S:t Petersburg. Stadens flotta utgjordes 1876 af 13 segel- och 6 ångfartyg, om tillsammans 2,722 1/2 läster. Importen utgjorde s. å. i värde 4,213,212 mark 23 penni (2,949,249 kr.). Exportens värde var 2,798,512 mark 41 penni (1,958,959 kr.) och bestod förnämligast af trävaror, hafre, fisk, potatis, råg, hamp- och lin-frö, kummin och salt (till Estland). Tullintraderna utgjorde; för
importen 649,401 mark 91 penni (454,581 kr.) och för exporten 33,393 mark och 30 penni (23,375 kr.) -- Det påstås, att B. fick stadsprivilegier redan i 14:de årh. af kon. Magnus Eriksson; visst är, att der redan 1424 funnos borgmästare och råd. På 1500-talet förstörde ryssarna staden i grund tre gånger, och äfven under "store ofreden" 1708 ödelades den. Efter freden i Nystad (1721) upphöjdes B. till biskopssäte, i st. f. det till Ryssland afträdda Viborg, och samtidigt inrättades i staden äfven ett gymnasium. 1809 hölls der den i Finlands nyare historia så betydelsefulla Borgå landtdag, på hvilken Finlands ständer d. 27 Mars mottogo kejsar Alexander I:s stadfästelse af landets religion och grundlagar samt två dagar senare hyllade honom som Finlands storfurste. På detta fördrag, som icke ensidigt kan brytas, hvilar Finlands statsrättsliga ställning. F.