Brahestad

Brahestad (Finska Raahe, äfven Salo, Salosten kaupunki), stad i Salo socken af finska Österbotten. 3,480 innev. (1875). Det grundlades 1649 af Per Brahe d. y., hvarför dess vapen är det gamla braheska. B. åtnjöt länge endast uppstadsrättigheter, fick 1765 rätt att reda tillsammans med de då inrättade österbottniske stapelstädernas borgerskap och slutligen, 1791, full stapelrätt. 1810 nedbrann större delen af staden. -- B:s förnämsta näringskällor äro sjöfart och rederirörelse, i hvilket afseende det står främst bland Finlands städer. Utom den inre, numera till följd af landhöjningen mycket uppgrundade, hamnen (2,6 m. = 9 f.) eger det Maivaperä hamn (3,8 m. = 13 f.) och Raska redd (5,6 m. = 19 f.). 1851 hade B. en handelsflotta om 3,916 läster; 1856, kort efter orientaliska krigets slut, 15 fartyg om 1,350 läster; åren 1861, 1869 och 1875 hade det resp. 37, 55 och 40 fartyg om 6,240, 13,286 och 10,498 läster. Större delen af stadens flotta seglar på frakt mellan utrikes orter. 1875 inklarerades till B. 71 finska fartyg (9,624 läster) och 26 främmande (1,771 läster); s. å. utklarerades 80 finska (8,897 läster) och 25 främmande (1,724 läster). Importen steg s. å. till ett värde af 927,842 kr.; exporten till ett värde af 446,078 kr. Värdet af det exporterade smöret uppgår till ung. 4/5 af hela exportvärdet. Tulluppbörden utgjorde s. å. 97,118 kr. Näst smör äro tjära, beck och pottaska de förnämste exportartiklarna. Dessutom utföras sågade skogsprodukter m. m. 1875 funnos i staden en fabrik, der arbeten af oädla metaller tillverkades, ett qvarnverk, en spritfabrik och ett ölbryggeri. B. har en tvåklassig finsk realskola äfvensom finska folkskolor, som nyligen trädt i verksamhet. När den s. k. "Fellmanska donationen" uppnått beloppet af en million mark (700,000 kr.), kommer ett handelsinstitut att inrättas i denne stad. E. G. P.