Lovisa, stad vid Lappträsk ås utlopp i en inskjutande hafsvik, inom Pernå socken, Nylands län, Finland. Stadsplanen upptager 80 har, hela det underlagda området 1,960 har. Befolkningen är nästan uteslutande svensktalande och belöpte sig år 1883 till 1,785 pers. (mot 2,703 år 1850), inrymda i 370 boningshus. Stadens kommersiella betydenhet är icke stor. Den räknar 17 handlande och eger, utom en liten ångslup. 7 segelfartyg om 2,782 tons. År 1881 utklarerades 207 fartyg om 28,385 tons (deraf finska 39 om 6,794 tons). Samma år utgjorde värdet af införseln 367,000 och af utförseln, som hufvudsakligast omfattar trävaror, 979,000 kr. Större fartyg flyta ej upp till staden, utan nödgas lossa och lasta 3 km. derifrån, hvarest djupet utgör 6 m. Föreningsbanken i Finland har filialkontor i L. Någon nämnvärd industri drifves icke. En af staten underhållen fyrklassig realskola räknar 50--60 elever. Jämförelsevis väl besökt är L. vattenkuranstalt, der den vid Bie i Sverige antagna behandlingsmetoden i väsentliga delar tillämpas. Förnämligast behandlas nervösa, reumatiska och katarrhala affektioner. Källan håller 7° C. -- L. utgör ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Domprosteriet. Vid inloppet till viken, omkr. 10 km. från staden, ligga ruinerna af fästet Svartholm (se d. o.). -- Stadens fundationsbref är af d. 26 Juni 1745, då densamma uppkallades med namnet Degerby efter säteriet, på hvars mark staden är anlagd. Sitt nuvarande namn erhöll L. 1752, efter dåv. drottningen. 1747--79 var staden residens för landshöfdingen öfver Kymmenegårds län. O. I.