Bosnien

Bosnien l. Bosna, turkiskt landskap, som tillsammans med turkiska Kroatien, Herzegovina och det forna Rascien (paschalikatet Novibazar) bildar ett ejalet (guvernörskap). Det sträcker sig mellan 42° 30' och 45° 15' n. br. I n. skiljes det från Österrike genom Unna och Save, i ö. från Serbien genom Drina, och i s. från Albanien genom Skardag; vidare gränsar det i s. till Montenegro samt i v. till Dalmatien och Adriatiska hafvet. Arealen 60,050 qv.-kilom. (1,100 qv.-mil). Omkr. 1,250,000 innev., bland hvilka omkr, 708,000 äro kristna (rajahs), omkr. 437,000 muhammedaner och omkr. 6,000. judar. -- Dinariske alpernas åsar genomstryka landet från n. v. till s. ö. Hufvudlutningen är mot n. till floden Save, hvars bifloder från s., Unna, Verbas, Bosna och Drina, delvis äro segelbara. Till Adriatiska hafvet går Narenta. B. är ett skogland med mildt och sundt klimat. Fruktträd och kastanjer växa i ymnighet. Vin, tobak och hampa odlas. Stark boskapsskötsel drifves. Industrien är obetydlig. Bergen äro rika på metaller, men bergsbruket är uselt. Landet lider brist på farbara vägar. Störste delen af befolkningen utgöres af bosniaker, hvilka äro antingen muhammedaner eller grekiska katoliker. Dernäst komma kroater och serber, som äro antingen grekiska eller romerska katoliker. Städer: Bosna-Seraj l. Serajevo, hufvudstad, Burud l. Turkiska Brod, Zvornik och Jaitza. Fästningar: Trebinje, Banjaluka, Mostar och Novibazar.