Braunschweig

Braunschweig, hufvud- och residensstad i hertigdömet af samma namn, flackt belägen i en jernvägsknut vid floden Ocker. 66,277 innev. (1875). Staden har en ålderdomlig prägel och är oregelbundet byggd. De forna fästningsverken hafva förvandlats till intagande promenader. Bland offentliga byggnader märkas residenset, prydt med ett härligt fyrspann i koppar och kolossala ryttarestoder af hertigarna Karl Vilhelm Ferdinand och Fredrik Vilhelm, tvänne rådhus (det ena från 14:de och 15:de årh., i renaste gotiska stil), jernvägsstationshuset, teatern, vidare den i rundbågsstil af Henrik Lejonet (1173) grundlagda domkyrkan, med grundläggarens och hans gemåls, Matildas, grafvård samt en krypta, welfiska husets familjegraf. I närheten af denna kyrka står en af sistnämnde furste (1166) upprest pelare med ett bronslejon. Bland öfriga minnesmärken må nämnas en 23 m. (77,5 f.) hög jernobelisk samt ett monument öfver Lessing (som föddes i denne stad 1729) och straxt utom staden "das Schill-denkmal", öfver några derstädes 1800 nedskjutna deltagare i F. von Schills friskara. Det hertigliga museet innehåller en högst värdefull samling konstsaker. Bland läroanstalter framstår "Collegium carolinum" (grundlagdt 1745), ett på åtta fackskolor deladt polytekniskt läroverk. Staden har många välgörenhetsinrättningar. Industrien (cikorie-, hvitbetssocker- och yllefabriker) är betydlig. Vida berömd i norden var den i B. tillverkade "mumman". Två gånger årligen hålles der (alltsedan 1498) stor marknad ("messe"). -- Anläggningen af borgen Dankwarderoda (861) på Ockers venstra strand lär hafva gifvit första anledningen till B:s uppkomst. Dess namn förekommer i urkunder ända från år 1031. B. fick stadsrätt af Henrik Lejonet, som äfven började att befästa platsen. På 1200-talet ingick det i Hanseförbundet (blef "quartierstadt", d. v. s. hufvudort i ett af förbundets fyra distrikt) och köpte sig åtskilliga rättigheter af landets hertigar. 1528 öfvergick det till reformationen, sjönk sedan genom Hansans förfall, brandskattningar under trettioåriga kriget och inre split betydligt i anseende och välmåga samt tvangs 1671 att fullständigt underkasta sig hertigarna af Braunschweig. Dessa hafva sedan 1753 ständigt haft sitt residens i staden.