*Braunschweig, hertigdöme, består af tre större delar och sex (ej fem) smärre enklaver, med en sammanlagd areal af 3,672 qvkm., deraf 50,4 proc. åker, 13,6 proc. äng och annan gräsbevuxen mark, 29,7 proc. skog. Det förr med Preussen gemensamma s. k. Kommunion-Harzområdet delades 1874 mellan B. och Preussen, men berg- och hytteverken drifvas gemensamt, och afkastningen delas så, att B. får 3/7 och Preussen 4/7. Folkmängden uppgick 1890 till 403,773 pers., bosatta i 13 städer (med tills. 170,906 innev.) och 444 landskommuner; 94 proc. voro lutheraner, 4 proc. katoliker, 1 proc. reformerta. Folkökningsprocenten för femårsperioden 1875–80 var 1,3 och under tioårsperioden 1881–90 nära 1,56. Boskapsskötseln har de sista årtiondena visat framsteg med afseende på nötkreatursafveln, men fårafveln har äfven i B. liksom i Tyskland öfver hufvud gått tillbaka. 1892 funnos 31,682 hästar (ökning på 10 år af omkr. 5,000), 113,800 nötkreatur (ökning af 23,000), 178,500 får (minskning af 65,000), 141,200 svin, 52,400 getter, med ett sammänlagdt värde af 67,3 mill. mk (1882: 53,5 mill. mk). Bergsbruket sysselsatte 1892 1,560 arbetare. S. å. brötos 593,850 t. brunkol, 38,200 t. asfalt, 120,900 t. jernmalm och vunnos öfver 60,000 t. kalisalter. Hytteverken producerade 28,700 t. tackjern, 4,300 t. bly, öfver 1,000 t. koppar, 7,000 kg. silfver och 56 kg. guld samt öfver 22,000 t. svafvelsyra och vitriol, med ett sammänlagdt värde af 5,7 mill. mk. Antalet hvitbetssockerfabriker 1891–92 var 32, med en produktion af 67,7 mill. kg. råsocker och 14,4 mill. kg. melass, brännerier 36, med en produktion af 37,600 hl. ren alkohol, och bryggerier 76, med en produktion af 483,800 hl. öl. Jernvägarna, som 1884 köptes af Preussen, hade vid 1891 års slut en längd af 354,5 km., hvarjämte enskilda bolag ega 137 km. lokalbanor. — För rättskipning finnas en oberlandesgericht i staden B., en landgericht samt 24 amtsgerichte. — Den evangelisk-lutherska kyrkans synod består af 28 valda representanter (12 kyrkliga och 16 lekmannaombud) samt 4 af kyrkoregeringen utnämnda medlemmar (2 kyrkliga och 2 lekmän). Under konsistoriet i Wolfenbüttel sortera 6 generaloch 28 specialsuperintendenter. Katolikerna bilda 7 och judarna ö församlingar. — Statsbudgeten för perioden 1 April 1895–31 Mars 1897 upptog inkomster och utgifter till 28,3 mill. mk, oberäknadt civillistan (årligen 1,125,322 mk), som bestrides af domänafkastningar. Statsskulden uppgick vid 1894 års slut till 63,8 mill. mk, motsvarande tillgångar till 41,9 mill. mk. B:s kontanta bidrag till rikskassan belöpte sig 1895 till 3,142,858 mk. — Enligt 1886 ingången militärkonvention med Preussen hafva B:s förut uppställda truppdelar ingått som omedelbara beståndsdelar af preussiska hären. — Hertigdömets vapen är en hoppande häst, silfver, i rödt fält. Hertigens vapen är en klufven sköld; högra fältet, rödt, visar två gyllene leoparder öfver hvarandra, venstra fältet, guld, beströdt med röda hjertan, ett blått lejon. Omkring skölden ett rödt band med inskriften Immota fides (orubblig trohet); nedtill ett blått band: Nec aspera terrent (vidrigheter afskräcka ej). Landsfärgerna: ljusblått och gult. Orden: Henrik Lejonets orden, med 5 klasser och 2 klasser förtjenstkors. A. W–g.
Historia: Hertig Vilhelm dog d. 18 Okt. 1884, och med honom utslocknade den äldre linien af huset Welf. Närmaste arfvinge var hertig Ernst August af Cumberland, son till den 1866 fördrifne konungen af Hannover, men da han till följd af sin mot Preussen fientliga ställning icke kunde få öfvertaga sitt arf, inträffade hvad som förutsetts i regentskapslagen af d. 16 Febr. 1879, nämligen att den arfsberättigade tronföljaren var förhindrad att genast mottaga regeringen. Derför bildades ett regentskap, som godkändes af kejsaren och förbundsrådet, och som icke mottog hertigens af Cumberland proklamation om hans tillträde till regeringen, utan hänvisade honom att göra sina anspråk gällande hos kejsaren och riket. På rikskanslerens förslag förklarade derpå förbundsrådet d. 2 Juli 1885, att hertigens af Cumberland anspråk, till följd af hans ställning till Preussen, strede mot riksförfattningens grundprinciper. Samma uttalande hade B:s landtdag gjort redan d. 30 Juni s. å., och d. 20 Okt. förklarades ytterligare hertigen af Cumberland af ofvannämnda skäl utesluten från tronföljden. Den 21 Okt. valde landtdagen prins Albrekt af Preussen till regent. I hyllningseden till den nye regenten erkändes dock uttryckligen de gamla förpligtelserna till huset B., hvadan regentens ställning formelt blott är provisorisk, till dess den rättmätige arfvingen intagit en sådan ställning till Tyska riket, att rikets myndigheter kunna godkänna hans rätt och till honom öfverlemna hans arfland. Prins Albrekt afslöt 1886 en militärkonvention med Preussen. J. Fr. N.