Bugge, Thomas, dansk astronom och matematiker, f. 1740 i Köpenhamn, d. 1815, utnämndes 1768 till öfverlandtmätare och 1777 till professor i astronomi och matematik i sin födelsestad. 1801 blef han sekreterare i "Videnskabernes selskab" i Köpenhamn. Han inlade stor förtjenst i synnerhet genom sitt deltagande i utgifvandet af kartor öfver Danmark. Bland hans skrifter må nämnas De förste grunde til den sphäriske og theoretiske astronomi samt den matematiske geographi (1796), De förste grunde til den rene eller abstracte mathematik (1813--14) och Reise til Paris i årene 1798--99 (1799--1800).
1. Bugge, Peter Olivarius, norsk prest, f. i Holt (Nedenäs amt) 1766, tog 1786 teologisk examen och 1787 magistergraden i Köpenhamn samt blef 1795 teologie doktor i Göttingen och innehade sedan åtskilliga presterliga befattningar i Norge och Danmark. 1804--42 var han biskop i Trondhjem. Död 1849. Såsom en af Norges förnämste andlige intog B. en mycket bemärkt ställning; men samtiden hade mycket att anmärka mot hans karakter. I sitt förhållande till regeringen utmärkte han sig före 1814 genom en oafhängighetskänsla, som kanske drefs för långt; 1814 stod han Kristian Fredrik mycket nära och närmade sig sedan till Karl Johan. Den predikan, som han höll vid dennes kröning i Trondhjems domkyrka, väckte ett obehagligt uppseende, till följd af det sätt hvarpå han i densamma tilltalade sina egne landsmän. Y. N.
2. Bugge, Sören Brun, den förres son, norsk filolog, f. i Vanse (Nedenäs amt) 1798, var 1820--33 professor i latin vid universitetet i Kristiania och 1833--47 rektor vid samme stads katedralskola samt blef 1847, sedan han tagit teologisk ämbetsexamen, kyrkoherde i Gran på Hadeland. Han har alltid varit ansedd för en mycket skicklig latinare och har författat bl. a. en latinsk grammatika (1835), som någon tid allmänt användes vid de norska skolorna. Y. N.
3. Bugge, Fredrik Moltke, den förres broder, norsk filolog och skolman, f. i Trondhjem 1806, blef 1833 rektor vid elementarläroverket i sin födelsestad, men nödgades 1851 taga afsked från denna befattning. Död i Bergen 1853. Både som filolog och pedagog utvecklade han en betydande literär verksamhet. 1836--37 företog han på offentlig bekostnad en resa till Tyskland och Frankrike för att studera skolväsendet, och 1839 utgaf han ett särdeles grundligt och pålitligt arbete med titeln Det offentlige skoleväsens forfatning i adskillige tydske stater, tilligemed ideer til en reorganisation af det offentlige skoleväsen i kongeriget Norge. Sedermera var han medlem af en kongl. kommission, som behandlade Norges undervisningsväsende. Y. N.