Bugge, Elseus Sophus, norsk språkforskare, föddes i Laurvik d. 5 Jan. 1833, blef student i Kristiania 1848, tog filologisk ämbetsexamen 1857 samt utnämndes 1864 till e. o. professor i jämförande indoeuropeisk språkforskning och fornnorska vid Kristiania universitet. 1877 blef han filosofie hedersdoktor i Upsala. -- B:s forskningar hafva sträckt sig öfver stora fält på filologiens och lingvistikens områden. Hans skrifter ådagalägga att han är en af Nordens förnämste språkforskare. De första bland dem gällde den norska folkpoesien. 1854 offentliggjorde han nämligen Mytologiske bemärkninger til det telemarkske draumkväde (i "Norsk tidskr. f. vidensk. o. liter."), och 1858 utgaf han Gamle norske folkeviser, som nästan alla upptecknats af honom under resor i Telemarken, den norska folkdiktens bäste skattkammare i våra dagar. Äfven sedermera har han fortsatt sina samlingar af folkpoesi, och frukter af hans undersökningar på detta område äro nedlagda i den af Fr. Barfod utgifna tidskriften "Folke" för 1859 (några folkvisor från öfre Telemarken) samt i Sv. Grundtvigs edition af "Danmarks gamle folkeviser". I sistnämnda arbete finnas bland tilläggen i banden II--IV många af B. gjorda uppteckningar af norska visor, de flesta från förutnämnda landskap. I dessa tillägg har han jämväl rörande det nyssnämnda arbetet af Grundtvig meddelat en stor mängd historiska, textkritiska och exegetiska upplysningar, t. ex. (i b. II) redogörelse för sammanhanget emellan den dansk-svenska folkvisan om Sveidal (Svedendal, Silfverdal) och det till den äldre eddan hörande Fjölsvinnsmål -- om hvilket ämne han yttrat sig äfven i en Afhandling om forbindelsen mellem Grógaldr og Fjölsvinnsmál, i "Forhandl. i Videnskabsselsk. i Kristiania", 1860 -- och (i b. IV) bevis för att den danska "Grimildsvisan" härstammar från en lågtysk visa. I nära samband med denna sida af B:s författareverksamhet stå hans studier rörande de fornnordiska skaldeqvädena. Hans hufvudarbete på detta område är Norræn fornkvæði. Islandsk samling af folkelige oldtidsdigte om Nordens guder og heroer, almindelig kaldet Sæmundar edda hins fróða (1867), som är den bästa af alla hittills utkomna edda-upplagor. Der lemnas bl. a. för första gången en fullständig redogörelse för edda-handskrifterna. I "Aarb. f. nord. oldkynd. o. hist." 1869 finnes af B. en afhandling med titeln Efterslät til min udgave af Sæmundar edda. Af den nya upplaga, till hvilken B. länge gjort förarbeten, finnes ett prof, Hamðismál, i Höpfners och Zachers "Zeitschr. f. deutsche philologie", 1876. I "Det norske oldskriftselskabs samlinger" har B. börjat utgifva en ny upplaga af "Norröne skrifter af sagnhistorisk indhold", af hvilka hittills offentliggjorts "Saga af Hálfi ok Hálfsrekkum", "Söguþáttr af Norna-Gesti" (båda 1864), "Völsunga saga" (1865) samt "Hervarar saga ok Heiðreks" (1873). De nordiska språkens grammatika och etymologi har han behandlat i flere smärre afhandlingar, som finnas tryckta dels i den förut nämnda tyska tidskriften, dels i "Nordisk tidskr. f. philologi og pedagogik". I ett föredrag vid det nordiska filologmötet i Köpenhamn 1876 påvisade han bl. a., att stafvelsernas qvantitet spelar en stor rol i den fornisländska versen. En synnerligen stor
betydelse hafva B:s forskningar på runkunskapens område. Särskildt må påpekas de upplysningar han lemnat om Nordens gamla språk, sådant det framträder i runinskrifter från omkr. 300--700 e. Kr. Under de senare åren har han jämväl egnat sig åt studiet af svenska runinskrifter, för hvilket ändamål han 1876 hade understöd af Vitterhets historie och antiqvitets akademien i Stockholm. Bland dithörande arbeten må nämnas: Bidrag til tydning af de äldste runeindskrifter (Tidskr. f. philol. o. pæd. VII o. VIII, 1866--69), Lidt om de äldste nordiske runeindskrifters sproglige stilling ("Aarb. f. nord. oldkynd. o. hist." 1870), Bemärkninger om runeindskrifter på guldbrakteater (samma tidskr. 1871), Tolkning af runeindskriften på Rökstenen i Östergötland (i "Antiqvarisk tidskr. f. Sverige". 5:te d., 1873--78) och Runeindskriften på ringen i Forsa kirke i nordre Helsingland (Kristiania universitets festskrift till Upsala universitet 1877). B. har äfvenledes författat afhandlingar rörande norrön literaturhistoria ("Aarb. f. nord. oldkynd. o. hist." 1873 o. 1875) och fornengelska qväden, bl. a. Spredte iakttagelser vedkommende de oldengelske digte om Beówulf og Waldere ("Tidskr. f. philol. o. pæd." VIII, 1868--69) och "Zum Beowulf", i Höpfners o. Zachers Zeitschr., IV (1872). Äfven den klassiska och den romanska filologien har i B. en framstående forskare. Af stort värde äro hans textkritiska arbeten öfver Plautus (i Tidskr. f. philologi o. pædag.", VI o. VII, 1865--67, Leutseh's "Philologus" XXX o. XXXI, Fleckeisens "Neue jahrbücher f. philologie u. pedagogik", 1873, och "Opuscula ad J. N. Madvigium a discipulis missa", 1876). 1873 utgaf han "T. Macci Mostellaria". Afhandlingar öfver de fornitalienska språken finnas i Kuhns "Zeitschrift" samt öfver franska och romanska etymologier i den franska tidskriften "Romania". Slutligen har B. skrifvit afhandlingar om de indoeuropeiska språken i allmänhet, såväl i Kuhns "Zeitschrift" (XIX, 1870; XX, 1872) som i "Studien zur griechischen und lateinischen grammatik" von G. Curtius (IV, 1871) och i A. Kuhns och A. Schleichers "Beiträge zur vergleichenden sprachforschung" (1858). I sistnämnda arbete meddelade han Vermischtes aus der sprache der zigeuner. Y. N.